Två debuterande regissörer skapar skräckfilm mitt emellan saga, sägen och verklighet och inte minst i Lamm får djuren en sällsynt aktiv del i otäckheterna genom fårens maktfulla blickar rakt in i kameralinsen. Flertaliga är de också. Åskådaren blir omedelbart klar över, att dessa varelser är inte att leka med. Läs mer
Två namnkunniga koreografer med världen som arbetsfält bjuder för en kort tid Göteborgsoperans danspublik på var sitt nyskapat verk under rubriken ”D and A”. Minnet /glömskan och varandets skörhet och skönhet kan definieras som grundläggande teman som utforskas av operans vansinnigt mångkunniga dansare. Läs mer
När jag dröjer mig kvar i den otäcka slutscenen i Sergio Leones Once Upon a Time in America (1984), med Robert di Niros breda, nästan fåniga leende i ett för honom, då, helt oundvikligt opiumrus, känner jag ett oavvisligt starkt band mellan denna scen och det ögonblick av bottenlös förtvivlan i Gudfader-trilogins sista del, när Al Pacinos vidöppna men stumma gap icke-skriker ut sin sorg över dotterns död av en kula avsedd för honom själv. Läs mer
Det förvånar inte att Huy Le Vo tidigare deltagit i en teaterproduktion i Norge av Michael Endes fantastiska berättelse Den oändliga historien. Oändlig och rik på magi är nämligen också den historia av Kaia Dahle Nyhus bilderbok Verden sa ja som han nu iscensatt för Regionteater Väst. Är det läge att ladda barnasinnen med framtidstro så må det väl vara nu. Läs mer
Oreserverat ”Ja” till utvecklingen kan man knappats säga att pjäsen Moderna Tider på Folkteatern ropar. Men vad den egentligen vill ha sagt förblir fördolt. Den kunde sägas ta vid där Regionteaterns föreställning slutar. Vad hände när människan fick maskiner? En första Chaplin-look alike skådespelare (Ruben Lopez) i fenomenal aktion, tappar snart tempot vid ett löpande band och det hela utvecklas till en osannolikt rörig men också roligt rörlig pajasföreställning. Läs mer
I förlängningen av söndagens Godmorgon världen, hör jag på avstånd ytterligare en krigskommentar av en reporter, som påpekar vilken gemenskap som uppstått genom angreppet. Hur folk samlas på stationer och i skyddsrum, pratar med varandra, är tillsammans. Är detta vad man brukar kalla en riktigt dum svensk?! Läs mer
