Roligt, sorgligt och poetiskt
om en liten flickas värld
Malin Isaksson – Den oändliga flickan
Malin Isaksson debuterade 1995 med den prosalyriska Tiden skulle komma att röra vid mig. Sedan har det blivit ett flertal böcker, senast romanen Jag är Istanbul 2020, och biografin över hennes farmor, författaren Ulla Isaksson, i Boken om U (2023). I debuten fick vi vara med i ett barns inre och yttre världar, och i den nyss utkomna tunna romanen Den oändliga flickan, är vi tillbaka där. I två-tresidiga ”kapitel”, på ett ofta drastiskt språk är vi inne i Molly Eriksson Blooms huvud och hennes sista tid på förskolan Kosmos och avdelningen Mångrus där Amazonerna Lotta, Mio, Mella och Fredrika också går. Läs mer
Under arbetet med denna bok fann författaren Lars Ragnar Forssberg att Leif GW Persson skulle kunna vara en romanfigur. Det finns så mycket som verkar påhittat med honom som är för bra för att vara sant. Ibland kan GW tyckas vara en skådespelare som spelar huvudrollen i en pjäs som han själv skrivit.
”Hela grejen är att placera overkliga saker i en väldigt igenkännbar vardag.” Så har John Ajvide Lindqvist en gång själv beskrivit sina skräckromaner. Och beskrivningen stämmer bra även på den senaste i raden, Himmelstrand.
