Skulle vi följa de heliga?

Skulle vi människor, här och nu, följa en Messiasgestalt om han kom i rätt skepnad? Är vårt behov av tro och andlighet så pass stort att väldiga massor skulle bli lärjungar och detta i sin tur innebära en genomgripande samhällsförändring? Det här undersöks av Maria Küchen i hennes nya roman, De heliga, där en rockstjärna blir Messiasgestalten och tre unga kvinnor utses till helgon sedan de mördats av samhället. Läs mer

Kan man skriva deckare på kinesiska?

Klart man blir nyfiken på en kinesisk bok i den mycket västerländskt präglade deckargenren, inte minst för att se hur det går att kinesisera genren. Det är ju inte givet att en viss litterär genre är helt och hållet förenlig med varje språkmiljö, varje samhälle och varje kulturtradition. Till exempel är det i det närmaste ogörligt att skriva hårdkokta deckare av amerikanskt snitt på svenska, det blir tillkämpat och egendomligt utan spår av trovärdighet. Det visar sig också att just deckarintrigen är det svagaste inslaget i Qiu Xialongs detektivroman När rött blir svart. Läs mer

Populära tonårsagenten Alex Rider är tillbaka

Hotet från himlen av brittiska succéförfattaren Anthony Horowitz, i översättning av Ola Jameson (Bonnier Carlsén), är den sjätte boken om tonårsagenten Alex Rider. I förra boken blev Alex Rider skjuten på sista sidan – och frågan i den nya boken är förstås: hur gick det? När frågan väl besvarats bjuds läsaren på ett spektakulärt rymdäventyr. Läs mer

Dubbelexponering av utsatt kvinna

För några år sedan blev en ung kvinna som höll på att tvätta sin bil en söndagsförmiddag bortförd av två män som torterade, våldtog och mördade henne. En av männen kunde så småningom gripas och blev avrättad. Enligt vad han själv uppger i efterordet till Den amerikanska flickans söndagar blev Lars Gustafsson omedelbart när han läste om händelsen i tidningen så gripen av kvinnans öde när hon ”så brutalt och resonanslöst” försvann ur världen att han kände att han på något sätt måste ge henne en röst. Läs mer

Den tatuerade mamman sorglig och rolig

Emilia Åkerlund har tillsammans med klasskamraten Linn Söndergaard recenserat Den tatuerade mamman av den engelska barnboksförfattaren Jacqueline Wilson, med illustrationer av Nick Sharratt och i översättning av Ann Margret Forsström (Alfabeta). En bok för flickor, tycker de.
Läs mer

Svårfångad dramatiker

Jon Fosse är det stora namnet inom norsk dramatik. Och i Norden har han bara jämbördig konkurrens av Lars Norén i Sverige och av Lise Knudsen i Danmark. Sådant väcker nyfikenhet hos en teaterkritiker och jag har försökt att se så många föreställningar av Fosses pjäser som jag har kunnat. Läs mer

Ondskan har en förklaring

Niklas Rådström söker sig som teaterförfattare till de svåra frågorna. Svåra att gestalta och svåra att förstå. I pjäsen De onda, som spelats på Folketeatret i Köpenhamn och som nu finns i bokform, handlar det om ett svårtänkbart brott: två 10-åriga pojkar i Liverpool som dödade en tvååring. Läs mer

Den förste politikern i medieåldern

”Det är inte personen utan politiken som är viktig.”
Var nästan ett mantra som upprepades av Olof Palme i otaliga intervjuer.
Dock var han själv ett bevis på motsatsen. Läs mer

Hockeybockarna, skandalen och moralen

Bara ett par timmar innan nedsläpp i den match som ska inleda Sweden Hockey Games hämtas tre män ur den svenska landslagstruppen till förhör hos polisen. Ärendet gäller en påstådd våldtäkt mot en kvinna i tjugoårsåldern. Förhören är snart avklarade och fallet blir redan efter en dag avskrivet i brist på bevis. Detta är upptakten på en tids intensiva skriverier om tillståndet i det svenska hockeylandslaget och om vilka värderingar som egentligen florerar på elit och pojklagsnivå. I denna artikel visas hur det gick till när ”hockeyskandalen” successivt kom att förskjutas i riktning mot mediernas och klubbarnas hanterande av spelarna, snarare än männens hanterande av kvinnan. Läs mer

En ny klass på väg att växa fram?

Vi har lärt oss tala om det framväxande kunskapssamhället, som är på väg att ersätta det gamla patriarkala industrisamhället. Den bilden förstärks av Manuel Castells digra trebandsverket om informationsåldern. Men mot denna bild har Richard Florida en del invändningar. Man måste inte vara forskare för att kunna bidra med något väsentligt till samhällsutvecklingen. Men man måste vara kreativ. Läs mer