En bok om en farbror som inte trivs på jobbet. Som har en tjatig mamma och som försöker finna lyckan genom resor, dejting och till och med dränker sin sorg på krogen. Kan det vara en barnbok? Eller en vuxenbok? Eller kanske både och? Läs mer
Åsa Linds och Sara Lundberg ”Dunderlunds bästa bokstav” är en vacker bok. Redan omslaget gör mig glad med alla bokstavsformerna som för tankarna till barnets upptäckarglädje i lära-läsa och lära-skriva åldern. Också den finurlige lille mannen som så fint bär den hopvikta tidningen under armen och kliar sig lite i huvudet. Jag känner genast att den här boken vill jag titta i och läsa i. På försättsbladet fortsätter det med alla bokstäverna, en bokstavssamling vackert sammanfogat till en collagebild att bli glad av. Läs mer
Gro Dahle och Svein Nyhus har skrivit tre väldigt svåra böcker. Svåra för att ämnena är svåra. Svåra för att de inte är lätta att förhålla sig till. Böckerna är tänkta för ganska små barn och de behandlar riktigt tunga ämnen. Ämnen ovanliga i böcker för små barn. Läs mer
Som så många andra medelålders kvinnor är jag med i en bokklubb. Sju kvinnor, sju öden; så skulle man kunna beskriva oss. Som i så många andra bokklubbar är vi lite som i en roman, liksom. År ut och år in, med en svårslagen trofasthet, följer vi varandras liv. Verkligheten överträffar dikten. Men visst. Vi läser en bok också, till varje träff. Läs mer
Istermyrträsk, Norrlands inland. Det är sommar och det regnar. Abbe har tråkigt tillsammans med sommarkompisarna Antón och Nadja. Hon är på långt sommarlovsbesök hos mormor och morfar i byn som hennes mamma brukar beskriva som ”byn som Gud glömde”. Istermyrträsk andas glesbygdstristess och barndomsparadis på en och samma gång. För regnet och tristessen blir inte långvariga. Snart har ungarna hittat på och kommit igång med nya skojiga grejer att göra och berättelsen kan börja. De ska slå världsrekord. Och världsrekord blir det till slut, men inte förrän barnen kommer på vad just Istermyrträsk är mest lämpat att bidra med på världsrekordsfronten. Läs mer
Den blir så spännande, Allay Kennens ungdomsroman Dårhus. Efter ett tag går det inte att lägga den ifrån sig. Vilken bladvändare… och ändå störs jag i början av att boken har en ganska aggressiv eller påstridig ton, uttryckt av bokens jag, Lexi. Sedan inser jag att jag som läsare ska se förbi tonen i texten. Det är meningen att jag i stället ska lägga märke till vad jag faktiskt läser. Som en god lyssnare bör göra i mötet med en medmänniska. Man ska inte bara utgå från hur personen talar, klär och för sig. Läs mer
Ytan betyder allt i Twilight-serien. Den vackra ytan neutraliserar ondskan och till skillnad från Drakula, slipper vampyren Edward betala priset för sin frivilliga och ofrivilliga onda handlingar. Det är spännande, romantiskt, fängslande och alldeles – underligt. För under ytan liknar kärleksförhållandet mellan Edward och tonårstjejen Bella en alldeles vanlig misshandelsrelation. Läs mer
Twilight-serien är mer aktuell än någonsin i Sverige, i och med att den andra filmen hade premiär för några veckor sedan. Särskilt alltifrån unga tonårstjejer till medelålders kvinnor är överförtjusta. Men vad är det här för en historia egentligen? Bra eller dålig, konservativ och bakåtsträvande eller modern och frigörande? Kan man över huvud taget älska Stephanie Meyers böcker utan att skämmas? Debatten nu, som tidigare, vittnar om en väldig ambivalens. Läs mer
Många förlag satsar på speciella serier av lättlästa böcker för nybörjarläsaren i åldern sju till nio år. Lätt att läsa kallar Bonnier Carlsen sin serie. Hos Rabén & Sjögren heter den Läsa själv. Natur & Kultur har gett ut ytterligare fyra böcker i sin lättläst serie Lättläst. Här är böckerna märkta med en liten gubbe. Det är konsumentmärkning. Gubben utan glasögon sitter på böcker med påhittade berättelser. Faktaböckerna är märkta med en gubbe med glasögon. Läs mer
Jacky är en begåvad tennistjej, men när hennes mamma dör i en bilolycka släpper/tappar hon greppet och därmed också tennisen. Istället börjar hon festa och dricker sig ofta redlöst berusad. Hon valsas runt bland ungdomshemmen, vantrivs och rymmer och gör det på så vis krångligare för sig själv. Hon hamnar på Tallen, en låst avdelning och det är plötsligt på allvar. Läs mer