Rädda planeten ett av få nya teman i faktaboksutgivningen
En genomgång som Unga Alba gjort av dagens utgivning visar att den i hög grad ser likadan ut som den gjort de senaste tio, femton åren. Läs mer
En genomgång som Unga Alba gjort av dagens utgivning visar att den i hög grad ser likadan ut som den gjort de senaste tio, femton åren. Läs mer
Faktaboken för barn och unga har befunnit sig i en rejäl svacka under flera år. Det säger Rod Bengtsson, förläggare på Bonnier Carlsen. Efter en stor utgivning under nittiotalet, blev barnboksmarknaden mätt och trött på faktaböcker.
– Nu märker man faktiskt åter ett ökat intresse. Samtidigt pågår en diskussion på förlaget om hur vi kan förnya faktaboken. Läs mer
Jag vet inte hur många gånger jag har läst böckerna om Mulle Meck, Halvan och Stora boken om fordon. Hundratals gånger. Minst. I min familj har vi just nu en sexåring som bara vill läsa faktaböcker. Nalle Puh kan leka moln och leta efter så många heffaklumpar han vill. Det finns ändå ingenting som går upp emot en saftigt illustrerad bok om vulkaner eller väder. Läs mer
Hur tänker en faktaboksförfattare med barn och unga som målgrupp? Hur väljer hon eller han sina ämnen, hur får man text och bild att fungera bra ihop och hur vet man att det man skriver om är intressant? Unga Alba har pratat med Jonathan Lindström, som har fått mycket uppmärksamhet för sitt engagerande sätt att förmedla krångliga fakta och hissnande tankar till barn och unga. Ett av hans mål är att berätta om de senaste forskningsrönen för barn och unga. Han kopplar också gärna ihop existentiella frågor och naturvetenskap. Läs mer
Den socialrealistiska ungdomsromanen är tillbaka, enligt litteraturvetaren Anna Nordenstam. Dagens socialrealism skiljer sig från sjuttiotalets realism, med raka och tydliga budskap och svar. Ett undantag är Tusen gånger starkare av Christina Herrström, som kom ut i höstas.
– I Tusen gånger starkare är budskapet viktigare än personerna, men så är det alltid när jag skriver, säger Christina Herrström.
I Tusen gånger starkare gör Christina Herrström upp med skolans strukturella könsförtryck. En gång för alla, vill man tillägga. Boken är en pamflett och skolan, strukturerna och vuxenvärlden såpas till så det skummar om det. Om det är bra? Nja, funktionellt, kanske. Men stilistiskt är det ojämnt och dramaturgiskt är det förutsägbart. Läs mer
En berättelse om ett barn, en barndom. Är det automatiskt en bok för barn? Naturligtvis inte. Men påfallande ofta tänker vi så.
Det finns många böcker som jag själv tyckt om, gråtit till och roats av, som jag inte alls borde läst. Eller möjligen skulle läst av plikt som god förälder. I alla fall om jag litat på vad som står på baksidan på böckerna eller på vilken hylla de placeras i bokhandeln och på bibliotek. Läs mer
Kerstin Lundberg Hahn är barnboksförfattare sedan några år tillbaka och aktiv i Barnboksnätet. Hennes vardag består dels i att skriva på nästa bok, dels i att besöka sina läsare på skolor och bibliotek. Det uppstår ett växelspel i detta kraftfält. Läs mer
– Hur kan du skriva om något som är så hemskt? Det är ju barn och ungdomar som ska läsa!
Den reaktionen fick jag av en kvinna som hade hört vad min senaste bok, Kidnappare på nätet, handlade om. Jag håller med om att boken är ganska hemsk, då den handlar om två pojkar, Tommy och Flisen, som blir kidnappade av en pedofilhärva efter att ha chattat och bestämt träff med en ”schysst tjej” på nätet. Men varför kan man inte skriva om hemska saker bara för att man skriver för barn och ungdomar? Läs mer
I Pija Lindenbaums senaste bok, ”Lill-Zlatan och morbror raring”, är huvudpersonen Ella avigt inställd till morbror Tommys pojkvän Steve, hon vill ha Tommy för sig själv och tycker att Steve är tråkig. Men till slut accepterar hon honom, när det visar sig att han är bra på att spela fotboll, och så slutar det bra ändå – precis som det ”ska” göra. Läs mer