Renässans för realism i ungdomsboken

Den socialrealistiska ungdomsromanen är tillbaka, enligt litteraturvetaren Anna Nordenstam. Dagens socialrealism skiljer sig från sjuttiotalets realism, med raka och tydliga budskap och svar. Ett undantag är Tusen gånger starkare av Christina Herrström, som kom ut i höstas.
– I Tusen gånger starkare är budskapet viktigare än personerna, men så är det alltid när jag skriver, säger Christina Herrström.

Läs mer

Får jag läsa barnböcker?

En berättelse om ett barn, en barndom. Är det automatiskt en bok för barn? Naturligtvis inte. Men påfallande ofta tänker vi så.
Det finns många böcker som jag själv tyckt om, gråtit till och roats av, som jag inte alls borde läst. Eller möjligen skulle läst av plikt som god förälder. I alla fall om jag litat på vad som står på baksidan på böckerna eller på vilken hylla de placeras i bokhandeln och på bibliotek. Läs mer

Vardagens möte med fiktionen

Kerstin Lundberg Hahn är barnboksförfattare sedan några år tillbaka och aktiv i Barnboksnätet. Hennes vardag består dels i att skriva på nästa bok, dels i att besöka sina läsare på skolor och bibliotek. Det uppstår ett växelspel i detta kraftfält. Läs mer

Finns det något man absolut inte får skriva om?

– Hur kan du skriva om något som är så hemskt? Det är ju barn och ungdomar som ska läsa!
Den reaktionen fick jag av en kvinna som hade hört vad min senaste bok, Kidnappare på nätet, handlade om. Jag håller med om att boken är ganska hemsk, då den handlar om två pojkar, Tommy och Flisen, som blir kidnappade av en pedofilhärva efter att ha chattat och bestämt träff med en ”schysst tjej” på nätet. Men varför kan man inte skriva om hemska saker bara för att man skriver för barn och ungdomar? Läs mer

Skriver de om fel saker?

All världens fantastiska berättelser vill vi ge våra barn och unga. Men får de det? De senaste årens debatt och barn- och ungdomslitteratur har bland mycket annat handlat om mångfalden; att svenska barn och unga inte ges möjligheten att läsa böcker från utanför den anglosaxiska kultursfären. Men Gunilla Borén, översättare, barnbokskännare och författare, ser många hinder för att unga läsare i Sverige ska få ta del av litteratur från länder i Asien, Afrika och Sydamerika. Språkliga hinder gör att många böcker – bra som dåliga – aldrig har en chans att nå oss, men de kulturella och politiska hindren är minst lika stora. Många platsar inte i den svenska barnboksutgivningen. Läs mer

Olyckliga slut barnbokens största tabu

I Pija Lindenbaums senaste bok, ”Lill-Zlatan och morbror raring”, är huvudpersonen Ella avigt inställd till morbror Tommys pojkvän Steve, hon vill ha Tommy för sig själv och tycker att Steve är tråkig. Men till slut accepterar hon honom, när det visar sig att han är bra på att spela fotboll, och så slutar det bra ändå – precis som det ”ska” göra. Läs mer

”Pojkar behöver pojkböcker”

Litteraturforskaren Lars Brink hävdar att välmenande lärares försök att få pojkar att läsa böcker om relationer och känslor, gör att de slutar läsa. Pojkar behöver få läsa traditionella pojkböcker för att bygga upp sin könsidentitet. Detta är särskilt viktigt i de lägre årskurserna, då skolan spelar en stor roll för pojkars utveckling av maskulinitet.
Läs mer

Faktaböcker med mycket yta och lite innehåll på barnbokmässan i Bologna

En bok är en bok är en bok. Visst är det så? Och en bok köper man för att man vill läsa böcker. Eller? En tripp till barnbokmässan i Bologna har fått mig att tvivla på detta. Eller åtminstone inse att andra tvivlar. Läs mer

Populära tonårsagenten Alex Rider är tillbaka

Hotet från himlen av brittiska succéförfattaren Anthony Horowitz, i översättning av Ola Jameson (Bonnier Carlsén), är den sjätte boken om tonårsagenten Alex Rider. I förra boken blev Alex Rider skjuten på sista sidan – och frågan i den nya boken är förstås: hur gick det? När frågan väl besvarats bjuds läsaren på ett spektakulärt rymdäventyr. Läs mer

Den tatuerade mamman sorglig och rolig

Emilia Åkerlund har tillsammans med klasskamraten Linn Söndergaard recenserat Den tatuerade mamman av den engelska barnboksförfattaren Jacqueline Wilson, med illustrationer av Nick Sharratt och i översättning av Ann Margret Forsström (Alfabeta). En bok för flickor, tycker de.
Läs mer