Redan 2003 tillkännagav James Cameron att han ville filmatisera den japanska serien Battle Angel Alita, men tyvärr hamnade filmen i ”utveccklingslimbo” eftersom Cameron sedermera blev alltför upptagen med att göra filmer om smurfar i yttre rymden (läs: Avatar). Till slut lät han Robert Rodriguez ta över regissörsstolen, och efter sexton års väntan får vi äntligen se resultatet. Läs mer
Att frivilligt sätta sin misstro i parentes, det som Coleridge kallade för willing suspension of disbelief, är fiktionens själva kärna. Att acceptera berättelsens villkor, dess värld, dess karaktärer: att ta emot utan att ifrågasätta eller tvivla. Vi vet att det vi ser blott är bilder på en duk, blott konstruktioner frammanade av professionella kreatörer. Läs mer
Jag har aldrig upplevt något liknande: en fullsatt biosalong där alla tycks hålla andan de två timmar filmen varar. Beautiful Boy lämnar inget utrymme för avspänning i någon form. Den är och lever i kraft av att hålla åskådaren fast i känslan av den absoluta vanmakt som drabbar varje förälder med ett nästan vuxet barn som han eller hon ser gå åt skogen och både känner och vet, att det kan de i grunden inte göra något åt. ’Barnet’ är en egen människa nu, med egna val och värre, egna misstag; barn, men ännu långt ifrån vuxen. Läs mer
Så mycket vet vi i dag, att inom det kvinnliga bor det manliga – och omvänt. Genom att bortse från sådana axiom har det lyckats delar av det feministiska tänkandet att anta leninistiska, dvs totalitära drag. Då är det synnerligen gagneligt, att studera hur dessa förhållanden kommer till uttryck i konsten Läs mer
Det är märkligt, men det är sällan man står så schack matt när det gäller den bakomliggande drivkraften och viljan i en berättelse som i förhållande till Isabella Eklöfs Holiday. Vem är filmens huvudperson, Sascha, vad är regissörens uppfattning om henne i en historia som ligger klibbigt nära metoo och domen mot Arnault, som jag just lusläst – är det en slump, eller är detta regissörens knivskarpa inlägg i ”debatten” eller vad man skall kalla det? Läs mer
Det finns ett antal högkvalificerade filmiska verk som behandlar människans strävan, eller tvång, att nå rymden, av fri vilja (radarparet Brian Grazers/Ron Howards Apollo 13 1995) eller av tvång (Christopher Nolans Interstellar 2014) – uppföljda av framlidne Stephen Hawkings påstående, att människan inte kommer att klara sin uppgift att rädda jordens klimatförändringar och därför måste skapa möjligheter för en definitiv utflyttning till annan planet, annat solsystem.
Gud bevare mig. Läs mer
