Man skulle kunna kalla de arbeten som presenterades tre kvällar i rad på scenen Atalante i slutet av oktober för en grundforskning i ljud, ljudets upphov och karaktär, även en grundforskning i lyssnandet efter ljud, deras utspel och de tolkningsmöjligheter de uppfordrar till. Läs mer
När Göteborgsoperans danskompani möter en välfylld salong för första gången efter pandemiuppehållet så sker det sannerligen med besked. Under titeln Unfold utvecklar sig två sinsemellan totalt olika verk, exklusiva världspremiärer, som ytterligare förstärker detta danskompanis suveränitet. Ett fåtal föreställningar återstår i Göteborg innan ensemblen drar ut på internationell turné. Läs mer
Den har tidigare rönt framgång på Husets Teater i Köpenhamn och har nu landat på Folkteatern i Göteborg, pjäsen som heter Mitt arbete. Associerar sånär till Min kamp. Och en kamp är det som de två slipade skådespelarna iscensätter i 90 minuter. Suveränt skådespeleri, fantasifull scenografi och spännande regi utifrån en explosiv text kryddad med humor. Läs mer
Extremt fritt efter Shakespeare är ingen överdrift, kan konstateras efter ett möte med uppsättningen av Stormen på Göteborgs stadsteaters lilla scen. Teaterkollektivet KonstAB lever med råge upp till sin egen målsättning om det ”totalt annorlunda”, som denna maximalistiskt expressiva bearbetning av Stormen sannerligen är, vare sig den tolkas som en illusion och/eller spegel av en verklighet. Läs mer
Två litterära verk, båda från 1920-talet, har på Backa Teater omvandlats till tankeväckande skolteater. Metadramat Sex roller söker en författare bidrog till att Luigi Pirandello fick nobelpris i litteratur. H P Lovecrafts novell Färg bortom tid och rum hör till hans mest kända verk, men har här fått det skräckfyllda ersatt av lekfullt undersökande, därmed också en annorlunda titel. Ett och annat komplicerande lager har i båda fallen skalats bort. Läs mer
I förlängningen av Netflix-serienYoung Royals halkade jag även in på f d pojkbandet FO&O, som jag inte hade någon djupare kännedom om sedan tidigare och rasslade raskt ned ett par decennier i åldersklasserna! Kollade YouTube-klipp och lyssnade på intervjuer om karriärstrategier och kändislivets för- och nackdelar, lärde långsamt känna ett känsloliv tillhörande mina barnbarns generation. Var på så sätt tematiskt förberedd på att möta Håkan Hellströms ungdomsförföriska material i all sin skira romantik, som jag även upplevt live ett par gånger. Läs mer
Sällan eller aldrig har väl en teaterföreställning varit så oförutsägbar som den Mattias Andersson öppnat Dramatens stora scen med efter pandemistoppet. En kan fråga sig vad han själv hade för föreställning om resultatet när han planterade iden om Den yttersta minuten i sin ensemble.
Och när det gäller valet av pjäs på Lilla scenen tajmade premiären på Tillbaka till Reims precis den tyska valutgången och kan måhända något lätta på pjäsens oroande politiska resonemang. Slutspel på Göteborgs Stadsteaters Studio är ett pålitligt kort ur det surrealistiska pjäsförrådet. Läs mer
Det är med hjälp av Franz Kafka flickan hittar tillbaka till den fantasivärld hennes försvunna trasdocka, dvs en riktig docka, en som hennes mamma har sytt som är oersättlig eftersom den inte kan köpas för pengar, representerat. Att denna enastående docka, enligt författaren flickan stöter ihop med i en park, givit sig ut på sin långa utflykt alldeles på egen hand får hans berättelse att fylla flickans hela upplevelsevärld som både förvandlar och befriar henne. Läs mer
När Göteborgs stadsteater öppnat upp efter pandemi och ombyggnad bjuder stora scenen på ett väl bemästrat sorg- och sångspel på Selma Lagerlöfs roman Kejsarn av Portugallien. Här blandas som sig bör realism och magi, väcker tankar om klass, kön och utanförskap men framför allt om gränslös kärlek i en konstruktion som liknar bygdespel. Musikern Daniel Lemma som vandrande spelman betyder mycket för helheten. Läs mer
