Har vi råd att sälja ut allmännyttan?

Att bo är grundläggande för alla. I grunden handlade det om ett ”tak över huvudet”, ett skydd mot ett hårt klimat och ovälkomna besökare. Men det handlar om mycket mer. I ett bra hem skall vi kunna trivas och utvecklas i tillsammans med den familj eller grupp man frivilligt valt. Livet hemma skall stå i ett friskt och öppet samspel med det omgivande samhället. En bostad skall fungera som ett led iu ett hållbart samhälle. Det skall finnas bostäder med olika rumsliga och arkitektoniska kvaliteter för att passa olika behov och livsstilar. Läs mer

Har förorternas hyresrätter någon chans?

De förorter som byggdes från c:a 1960 till 1975 – med det s.k miljonprogrammet under de sista 10 åren – kom relativt snart att kritiseras och uppfattas som problematiska. I början av sjuttiotalet stod en hel del lägenheter tomma, inte minst därför att inflation och ränteavdrag gjort småhusägandet attraktivt. I Göteborg bidrog varvskrisen till den negativa utvecklingen. Bilder av storskaliga hus från förorter som Hammarkullen i Göteborg och Rosengård i Malmö fick illustrera situationen och förortsfrågan blev under några år en av de stora debattfrågorna i samhället. Läs mer

Stärkt hyresrätt kräver hårt arbete

Hur kan vi som hyresgäster påverka vårt boende? Tänk om alla och inte bara några få blir tillfrågade om hur de skulle vilja ha sitt boende. Det skulle kräva att folk engagerar sig och en hel del arbete för alla. Läs mer

Ny mansroll med födslovåndor

Varenda sida i ”Vi som aldrig sa hora” känns som verklighet, som regn och pizzakartonger och cigarettrök, sorg, ensamhet och drömmar om något större. Ronnie Sandahls beskrivningar och dialogen i boken är nästan smärtsamt äkta. Det är hårt och sårbart på samma gång, precis som berättelsen i sig. Läs mer

Överklassens anonyma röster

För hundra år sedan var skillnaden mellan hög och låg samhällsklass en självklarhet. Med demokratins genombrott förändrades inte detta men vi pratade allt mindre om det. I bakvattnet av vänsteruppsvinget på 70-talet blev det vanligt att tala om klasskillnader. Och nu tycks det vara aktuellt igen. I höstas kom antologin Tala om klass, med berättelser om klassresor från arbetarklassen. Inom överklassen kan man bara göra en klassresa och den bär nedåt. Ska man tro Susanna Popova är det inte så vanligt. Men det beror på hur man definierar överklass. Läs mer

Initierat om utanförskap

Den här kvinnan vet vad hon pratar om. Annika Sjögrens debut är en berättelse som känns välresearchad och kommen ur hjärtat. Kanske är det lite väl mycket av en trött skolfrökens klagan över människans alla sätt att göra fel mot varandra, men ibland blöder även mitt hjärta för personerna i boken. Läs mer

Nu och då i romanen om en hemkomst

Tänker på Ulf Lundell mer än en gång när jag läser Pelle Anderssons debutroman.
Inte bara citeras hans prosa på ett par ställen. Karaktärernas vilda festande och den ogenerat, avancerat beskrivna erotiken ger mig också minnen av ”Jack.”
Dock menar jag inte att detta är epigoneri. Nej, det vore orättvist att säga – för språket är genomarbetat. Det märks att det inte är någon nybörjare som författat. Pelle Andersson, född 1969, har tidigare gett ut två diktsamlingar. Och till vardags är han litteraturkritiker och kulturredaktör på Aftonbladet. Men det känns som han har velat skriva en ”generationsroman” utifrån eget perspektiv. Läs mer

Med den tunna fyrklövern på tvären i halsen

Kaffe och sockerkaka till frukost, alltid kaffe och sockerkaka. Alltid bruna tänder, trasiga tänder. Trasiga tänder att stänga läpparna om. Stänga läpparna vid varje fotografering, försöka le ändå, le med ögonen. Stänga läpparna om orden – inte tala om det skamliga – och aldrig riktigt kunna le, inte med läpparna, inte med ögonen. Stänga läpparna och försöka, men hur det trasiga syns ändå. Läs mer

Palme sedd från höger

Tesen i denna bok är att Olof Palme var i konflikt och i otakt med sin samtid.
Men lustigt nog kan författaren inte dölja sin beundran för ideologen, taktikern och retorikern Palme. Läs mer

Moder Jord på akuten

Det råder knappast längre någon rimlig tvivel om att mänsklig påverkan, genom det senaste århundradets närmast ohämmade ökning av fossilbränsleförbränning, ligger bakom åtminstone en stor del av den pågående globala uppvärmningen. Den direkta kopplingen mellan ökad koldioxidhalt och global uppvärmning – växthuseffekten – har vi idag en utmärkt kvantitativ och fysikalisk förståelse för. Vad kommer sig då de stora osäkerhetsintervall forskare anger beträffande hur snabbt fortsatt uppvärmning kommer att gå? Läs mer