I många länder ökar motsättningarna mellan makthavare och medborgare. Gula västarna i Frankrike protesterar mot högre bensinpriser, i Kanada mot inskränkningar i rörelsefriheten under pandemin, i USA mot ett påstått stulet val. Finns det något som förenar protesterna av olika slag? Är demokratin garanten för politisk stabilitet eller är den en del av problemet? Frågan behöver penetreras. Läs mer
Ekonomi betyder att hushålla med pengarna. Så är pengar formen för demokratins praktik? Betänk då att i USA uppger nästan var tredje vuxen att de kämpar för att klara sig eller nätt och jämnt klarar sig ekonomiskt. Exemplet kan överföras även till Europa, men uppenbarligen finns här något som skaver. Läs mer
Har vi tappat bort värdet av den offentliga förvaltningen och den offentliga tjänstemannen? I den tilltrasslade logik av privat och offentligt som råder idag är det bra att gå tillbaka till Lennart Lundquist klassiker Demokratins väktare från 1998. Idén och strävan efter det gemensamma goda har ersatts av ett fokus på individens nytta och lycka menade han. Tjänstemännen och förvaltningarna har ett stort ansvar för demokratin. Läs mer
Det är höst och vinter och snuvorna avlöser varandra. Du känner dig lite febrig och tjock i halsen på morgonen, du nyser och hostar och svär högt. Ungarna har precis varit hemma flera dagar, de gick tillbaka till skolan igår, ännu småhostiga men i alla fall feberfria, och chefen muttrade surt om allt jobb som väntade när du kom tillbaka från ”vabben” Läs mer
I år fyller friskole – och skolpenningssystemet 30 år. På blott tre decennier har Sverige utvecklat världens mest marknadsvänliga skolsystem. Ingenstans kan vinst plockas ut så lätt från skattefinansierade skolor, en världsunik ordning som ogillas av majoriteten av befolkningen, men som hållits kvar av politikerna. Varför är det så? Läs mer
Vi är många som fick något ångestladdat i blick när vi såg den låga nivån på både allmänna debatten och politikernas osakliga utspel. Visst var vi väl till mans förberedda på påhopp av olika slag och visst fanns det gott om dem. Men det var inte de personliga påhoppen som bäst speglar debatten inför valet. Läs mer
När den tyske författaren Thomas Mann efter andra världskrigets slut återvände till sitt hemland för att resa runt och föreläsa, blev han snart uppsökt av en amerikansk tjänsteman som varnade honom för att besöka den sovjetiska zonen, den del av Tyskland som höll på att omdanas till den kommunistiska republiken DDR. Ett besök av Mann skulle kunna ge den nya statsbildningen en kulturell legitimitet, vilket amerikanerna fann ytterst olämpligt. Läs mer
Kan Israel bli en demokrati i framtiden? Det är frågan som Boehm ställer. Han skriver om möjligheter för att palestinier, med israeliska pass, under ockupation i Palestina och flyktingar samt Israeler av judisk börd, eller judar i världen som vill leva i Israel, ska kunna leva i ett demokratiskt land med samma lagar, samma mänskliga och medborgerliga rättigheter. Läs mer
Damon Galguts ”Löftet” utspelar sig i Sydafrika åren strax före och strax efter apartheidsystemets sammanbrott och i centrum för handlingen står den vita familjen Swart. I inledningen reser den trettonåriga Amor Swart från internatskolan och hem till familjens gård. Hennes mor Rachel har avlidit, och uppslutningen till begravningen ger Damon Galgut ett utmärkt tillfälle att introducera familjen och dess bekantskapskrets. Läs mer
Den svenska skolan är ett världsunikt, extremt experiment. De reformer som skulle ge mångfald har i stället lett till att stora skolkoncerner allt hårdare segregerar elever i jakten på vinst och marknadsandelar. Förlorarna blir barnen, och i förlängningen demokratin. Läs mer