Om att vara människa

Det är många stora frågor som valsas runt i media och bland oss ”vanliga” människor i våra dagar. Bland annat handlar det om klimatet, men också om migrationspolitiken i Sverige och inom EU. En fråga som med ojämna mellanrum dyker upp berör vår djurhållning; transporter, levnadsvillkor och slaktmetoder. Vi vill gärna att djuren skall behandlas humant (?), att de skall ha ett gott liv fram till att vi slaktar dem. De får inte bli stressade. Om det sedan är på grund av dessa humana idéer eller att vi helt enkelt önskar oss bättre kött eller ägg känns ofta ganska oklart. För så sägs det, stressade djur ger sämre mat. Alltså är det viktigt att finna metoder att reducera stressen, så djuren inte förstår att de snart kommer ligga på någons middagstallrik. Läs mer

En mogen debutant

Om hur språket når men ändå inte når fram.
Existentialistiska tidsfunderingar.
Små betydelsebärande skiftningar i formuleringarna.
Finns det gott om i denna diktsamling. Bengt Söderhäll är en av grundarna till Stig Dagermansällskapet och debuterar som poet vid 59 års ålder. Språket är moget och fyllt av livserfarenheter. Men tillräckligt gåtfullt för att vara god poesi. Läs mer

Tankar om stadens anatomi

Göran Dahlberg, grundare och nuvarande redaktör för tidskriften Glänta, tycker inte om små utrymmen. Trots detta gav han sig under pågående arbete med sin senaste bok ”Hemliga städer: Rädslans urbana former” ned under jord; genom en av ingångarna till det omfattande tunnelsystemet som likt spindelväv förgrenar sig under den vietnamesiska staden Vinh Moc. Ett system som flitigt och framgångsrikt användes av vietnamesiska soldater under Vietnam-kriget. Läs mer

Bitsk liten bok

Christer Themptander har slagit till igen. Nu med en bok om hundar. Först blir jag konfunderad. För mig har han alltid varit förknippad med fotokollage/montage med en politisk udd. Läs mer

En läsning långt ifrån förströelsens

Föreställ er att ni en tidig natt vaknar av att ett okänt vapenförsett gäng tränger sig in in huset ni bebor, sliter upp era föräldrar och på det vidrigaste vis mördar dem. Tänk er också att detta begås av människor ni bott granne med, barn ni lekt och skrattat med sedan sandlådeåldern. Liknande scener är det många som fått erfara världen över. Hur skulle ni reagera? Vad skulle ni ta er till? Hämnas eller vända andra kinden till? Fly eller älska er nästa ännu mer, krama förövaren? Läs mer

Med smärta och kärlek

Herregud så mycket smärta som ryms på dessa 271 sidor!
Det slår emot en utan pardon.
Cajsa Stina Åkerström försöker återskapa ett försonande samtal med sin far. Men då motparten inte kan svara, stannar beskyllningarna kvar i mig.
Och det gör ont att läsa. Läs mer

Individualistisk kollektivist

Olof Palme hade ett i grunden individualistiskt perspektiv på samhället.
Syftet med den starka staten var att öka individens valfrihet – och sprida livsmöjligheterna mer jämlikt. Och just därför var kollektivet så viktigt. Läs mer

Bryta mönster på en liten ort

Eleni är en grå och knappt synlig fyrtiotvååring som sedan femtonårsåldern arbetar på Dionysos, hon bor med sin man Panis och två barn på den grekiska ön Naxos. Hon lever ett extremt färdigrutat liv, inte minst styrt av gamla by- och genuskrav. Man bryter minsann inte vanor, rutiner och traditioner ostraffat. Läs mer

Antologi med klassperspektiv

“Nyvässade texter i tiden” står som underrubrik på ett av försättsbladen. Föreningen Arbetarskrivare har funnits sedan 1990 och dess målsättning är att utveckla den svenska arbetarlitteraturen och att främja författarskap med utgångspunkt i arbete och vardag. Detta är föreningens sjunde antologi. Läs mer

Om en uppväxt i ett inskränkt sjuttiotal

Tiger är en fristående fortsättning på romanen Dårens dotter som kom ut 2008. Romanen är i jagform och det är Connie som berättar historien om sin tonårstid och sin första kärlekshistoria. Det hela utspelar sig på -70-talet och romanen är full av tidsmarkörer och referenser till musik som gör tiden och historien övertygande. Tonårstidens tristess och hopplöshet har Mian Lodalen lyckats fånga perfekt och man känner sig förflyttad i tiden. Läs mer