Fragmentariska associationer och ord
Jag inleder med ”EN GIFTIG BRASKLAPP”. För det kan mycket väl tänkas att jag inte räcker till för det här jag har läst. Elis Burrau väger sextioåtta kilo, och trots att jag är cirka tio kilo tyngre väger jag möjligen alldeles för lätt. Han lånar kanske Cindy Shermans identitet, jag lånar antagligen min som skrivare och dricker ungefär två muggar kaffe per dag. Men sällan svart. Det här är en recension. Det här är ingen recension. Men vem fan bryr sig? Läs mer
Lång marsch mot frihet
”Hon borde ha gått efter första slaget” är en vanlig kommentar när en kvinna under lång tid systematiskt misshandlats av den man hon haft en relation med. Men också en sådan relation kan ha en historia, en uppbyggnadsfas, som rymmer kärlek och ett allt intensivare inbördes beroende. I sin femte roman, ”Jackie”, skildrar Anne Swärd hur en sådan period kan gestalta sig, psykologiskt och emotionellt, och hur ångestladdad och svår den etablerade relationen när våldet gjort insteg blir att komma ur. Läs mer
Gedigen debut
Vi befinner oss i Göteborg på 70-, 80-talet, och 2012 när de är femtio år gamla. Då ges det en samlingsutställning av Gustavs målningar på Konstmuséet och Cecilia är borta sedan länge, Martin hamnar i en kris medan hans barn är på jakt efter den försvunna modern.
Lydia Sandgren arbetar som psykolog i Göteborg och har skrivit en, minst sagt, gedigen och imponerande debutroman med titeln Samlade verk. Bara att en debutant får breda ut sig i knappa sjuhundra sidor på ett av de stora förlagen säger väl en del. Läs mer
Noveller som skaver men gör en glad
Det här är en novellsamling om människor på skav mot tillvaron, står det på baksidan av Annika Norlins skönlitterära debut. Och visst lockar det till både skratt och gråt när man läser de åtta novellerna som är såväl dråpliga som humoristiska. Hennes formuleringsförmåga är kanske det jag tycker bäst om. Läs mer
Otrohetens vindlingar och komplikationer
Med romanen Jungfrustigen anknyter Philip Teir till det klassiska litterära tema som handlar om otrohet och dess kapacitet att destabilisera inte bara det enskilda äktenskapet utan också den samhällsordning som vilar på föreställningen om familjen som den sociala kontinuitetens och individuella utvecklingens kärna. Läs mer
Hemligheterna under kulturkoftan
Att följa upp en skandalomsusad bästsäljare är inte lätt. Men med Lärarinnans sång gör den norska författaren Vigdis Hjorth ett ärligt och annorlunda försök. För om den tidigare turbulenta succéromanen – Arv och miljö – kretsade kring en infekterad arvs- och familjekonflikt, placerad mitt i autofiktionens blödande och bultande epicentrum, utspelar sig uppföljaren i en mer individcentrerad sfär. Läs mer
Familjedrama i vietnamkrigets skugga
Den vietnamesisk-amerikanske författaren Ocean Vuong debuterade för tre år sedan med diktsamlingen Natthimmel med kulhål, där ärren efter Vietnamkriget i de överlevandes själar gick i dagen. En av dessa var hans mor, som han nu riktar sig till i sin första roman, En stund är vi vackra på jorden. Läs mer
När vi håller grytan kokande
För runt hundra år sedan, började mänskligheten bygga tre riktigt stora saker; den industriella civilisationen, demokratin och vår egen undergång i form av en förestående klimatkatastrof. De två första har vi ur ett globalt perspektiv inte varit så framgångsrika med att få till, men den sista vill jag påstå har varit en framgångssaga, om än inte en trevlig sådan och huruvida den kommer med ett lyckligt slut tillåter jag mig att tvivla på. Läs mer