Plockgodis från vänsterns Gossen Ruda

Jan Myrdal har nyligen blivit 80 år gammal och som en slags hyllning kommer Murbruk förlag ut med ett urval av texter skrivna under de senaste femtio åren. Bortsett från jubileet – kan texterna vara av intresse för den politiska debatten av idag? Svaret är kanske inte lika givet som man kan tro. Läs mer

Family Surroundings

Family Surrounding är en serie familjeporträtt med kvinnor i centrum. Fotografierna är iscensatta porträtt som gestaltar hur fotografen uppfattar familjerna och de inbördes relationerna mellan kvinnan, mannen och barnen, men också relationen mellan oss/familjen och den enskilda individen. Läs mer

Naturens dotter

Jag har valt att ta utgångspunkt i kvinnorollerna på 1600-talet. Vad ville det säga att vara en ”naturlig” kvinna på under denna tid? Naturligtvis skilde det sig mycket utifrån vilken klass du tillhörde. Läs mer

Grandmas Body

I Grandmas Body har jag tagit på mig min farmors underkläder för att komma nära en allt mer frånvarande släkting, likaså är det en liknelse om att jag är en del av henne och hennes kropp.
Grandmas Body 2 är ett verk utifrån det verket, bilden är tagen i rummet på Göteborgs Konstmuseum där Grandmas Body skulle komma att hänga. Betraktaren i bilden bär i handen samma underkläder, från början en symbolisk gest men även en utgångspunkt för eget tolkande. Grandmas Body 2 handlar om platsen och betraktaren av Grandmas Body. Läs mer

Den enklaste kamera kan bana väg för fotokonsten

Den frusna rörelsen – i denna möjlighet börjar människans fotografiska rapportering – och gestaltning – av sitt vara. Ett vara som klätts i födelse, liv och död och bearbetats av politisk övertygelse, konstnärlig undersökning och förföriskt säljande argument. Läs mer

Reflections on the society of spectacle

Nedanstående poetiska text och poetiska fotografier är ett exempel på kritiskt fotografi – ett försök att hitta ett nytt sätt att se på staden med skritiska ögon. Läs mer

Hur vill den kreativa klassen bo?

Två tendenser i boendet står till stor del emot varandra. Den dominerande handlar alltmer om att se bostaden som en källa till ekonomiska vinster. Den andra handlar om att tillförsäkra sig kulturella värden i boendet. Senmodernt mot kreativt. Hur kommer vår syn på boendet att förändras? Läs mer

Marknadsekonomin som segregationsmotor

Hur dyrt är det att bo i villa, bostadsrätt och hyresrätt? Den frågan är laddad och leder inte sällan till meningsskiljaktigheter, men det är heller inte helt enkelt att jämföra. Hyr man en lägenhet har man oftast en viss grad av service inbakad i priset, medan en villaägare kanske bara har sophämtning som extra service. Men det betyder inte att det är ointressant att försöka göra en jämförelse. Läs mer

Har förorternas hyresrätter någon chans?

De förorter som byggdes från c:a 1960 till 1975 – med det s.k miljonprogrammet under de sista 10 åren – kom relativt snart att kritiseras och uppfattas som problematiska. I början av sjuttiotalet stod en hel del lägenheter tomma, inte minst därför att inflation och ränteavdrag gjort småhusägandet attraktivt. I Göteborg bidrog varvskrisen till den negativa utvecklingen. Bilder av storskaliga hus från förorter som Hammarkullen i Göteborg och Rosengård i Malmö fick illustrera situationen och förortsfrågan blev under några år en av de stora debattfrågorna i samhället. Läs mer

Rättvisa villkor ger hyresrätten en framtid

Hyresrätten har en viktig roll för bostadsförsörjningen till nytta och glädje för både individer, samhälle och näringsliv. För att hyresrätten ska kunna fylla sin roll krävs det att den vänder sig till och efterfrågas av alla grupper i samhället. Läs mer