Brödernas uppgörelse med fina familjen

Visst är det en smula märkvärdigt och ovanligt att två bröder inom loppet av några veckor utkommer med varsin roman. Vill man se litteratursociologiskt på det, och knyta an till hur samspelet mellan samhälle och litteratur fungerar, ligger det nära till hands att plocka fram det gamla klassperspektivet. De båda bröderna heter Eklund i efternamn, och är söner till SE-bankens chefsekonom Klas Eklund, i sin tur son till skådespelarna Bengt Eklund och Fylgia Zadig. I en normal recension av skönlitteratur hör biografiska notiser av det här slaget inte hemma, men detta är ett undantag. Läs mer

Bildning och demokrati

Tolkningshistorien om bildning är till övervägande delen elitistisk i den meningen att det finns en utpekad eller självdefinierad grupp som anses vara den bildade eller bildbara. Men det finns också återkommande jämlikhetsskapande drag som verkar demokratiserande i den historiska utvecklingen. Läs mer

Klassamhälle i nya kläder

I mina händer fick jag någonting så konstigt som en välformgiven och riktigt snygg lunta med empirisk grundforskning av högsta kvalitet. Ämnet är klass och författaren heter Stefan Svalfors. Boken är egentligen inte särskilt spännande eller ovanligt välskriven heller. Men bakom denna skrift ligger ett hantverkskunnande och en grundforskning som är oerhört imponerande. Läs mer

Kollektivet eller individen

Finns det några politiska skillnader i synen på kunskap och skolans roll? För att få svar satte vi två representanter från varsin politisk tankesmedja vid samma bord. Svaret – både ja och nej. Läs mer

Underkant – nr 2 2005

Under temat Kunskapssyn kommer en mustig dikt av Björn Eriksson. Frågan är kanske om kunskapen även om mäns känslor kan vara bristfällig ibland.
Red/Peter Johansson, skalman.is@home.se Läs mer

Från ställningskrig till levande kunskapskulturer

Lars Ingelstam har verkat som professor vid tema Teknik och social förändring i Linköping men också tillhört Skolöverstyrelsens vetenskapliga råd och deltagit i uppbyggnaden av en ny grundskollärarutbildning i Norrköping. Han har nyligen kommit ut med boken Kampen om kunskapen (2004) och diskuterar här behovet av en ny skolpolitik och en förändrad lärarutbildning. Läs mer

Avrättning med ifrågasatta mördare

Mordet på 19-årige Radu Acsinia i Rinkeby tunnelbanestation den 26 februari 2002 var en avrättning. Han sköts ned med elva skott på nära håll. De sista tre kulorna avlossades mot den liggande 19-åringens huvud, mot vänster öra, kindkota och tinning, på bara några decimeters avstånd. Läs mer

Krut extra billigt – prenumerera nu!

Utbildningsdebatterna har böljat genom åren. Krut – Kritisk utbildningstidskrift – har varit pådrivande sedan starten vid mitten av 70-talet.

Idag drivs debatten alltför mycket av politiker som mer sneglar till röstfiske än till bildningens villkor bortom retoriken. Krut behövs därför mer än på länge som en kritisk röst i utbildningsdebatten.

Nummer 117 har tema Kunskapssyn och beräknas komma från tryckeriet i maj. Albas redaktion ingår även i redaktionen för Krut. Alba kan därför erbjuda ett specialpris för dig fram till nästa nummer 9 juni.

I detta nummer av Alba bjuder vi på fyra av de texter som kommer att finnas med i nästa nummer av Krut. Resten låter vi bli en överraskning för Kruts läsare. Vi tror inte att du kommer att bli besviken.

Utgivning 4 nr/år
Normalpris 200 kr/år
Tillfälligt erbjudande 150 kr/år

Sätt in pengarna på pg 70 89 89-9 (Krut)
Notera ”Alba-läsare” på inbetalningen.
Erbjudandet gäller inte institutioner (240 kr). Läs mer

Våld, hämnd och kärlek

Joyce Carol Oates är fascinerande produktiv. Det strömmar böcker från henne. Oftast stora tjocka volymer. Den senaste är dock en liten tunn och till synes oansenlig sak. Historien i den skulle kunna vara en sidohistoria ur ett av hennes mer omfattande verk. De som ibland brukar vara så omständliga att man blir otålig vid läsningen. Läs mer

Kritiskt tänkande eller flum?

Kritiskt tänkande är bra. Men om det drivs alltför långt i vissa riktningar riskerar det att slå över i sin motsats. Så har skett inom den kanske starkast växande idéströmningen i humaniora och samhällvetenskap de senaste årtiondena. Denna dyker upp i många olika skepnader och bär en rad olika namn: till de vanligaste hör socialkonstruktivism och postmodernism. Läs mer