Anders Petersen är antagligen fixstjärnan bland svenska samtida fotografer. Det visste jag inte när jag fick tipset att anlita honom som föreläsare på ett seminarium om undersökande fotografi, på ett arrangemang om grävande journalistik i Göteborg för ett antal år sedan. Läs mer
av Jean-Claude Carrière
Baserad på Farid ud-Din Attars epos Mantiq-ut-Tayir
Premiär på Masthuggsteatern 8 december 2007
Översättning: Kristina Ros
Bearbetning: Kristina Ros, Rolf Sossna
Regi: Rolf Sossna
Masker, kostym och mask-instruktion: Torbjörn Alström
Musik: Helén Jonsson
Scenografi: Råger Johansson
Ljus: Madeleine Strandberg
Skuggspelsinstruktion: Nasrin Barati
Koreograficoach: Marika Hedemyr
Röstarbete: Ulrik Römer Barfod från Roy Hart Theatre
Kroppens Poesi-pedagogik: Sören Larsson
I rollerna: Masthuggsteaterns ensemble: Helén Jonsson, Helen Hansson, Åsa BodinKarlsson, Hans Brorson, Martin Nilsson.+avgångsklassen på skådespelarprogrammet vid Högskolan för scen och musik i Göteborg: Henrik Bergström, Johanna Zandén, Lisa Linnertorp, Anna-Carin Henricsson, Martin Wallström, Daniel Träff, Victor Trägårdh, Joel Berg, Karin de Frumerie.
En hårdkokt deckare, tänkt som en pastisch, men lite för mycket för att bli njutbar. Dennis Lehanes samtliga fem böcker om privatdeckarna Kenzie och Gennaro finns nu på svenska. Läs mer
Det är ruskväder och mörkt den här dagen då jag och Christer Wigerfelt beger oss upp på Medicinarberget för att besöka Gunnar Bjursell och prata om kopplingen mellan kultur och hälsa. Gunnar Bjursell är professor i molekylärbiologi vid Göteborgs universitet och på grund av sitt intresse för den sk tredje uppgiften initiativtagare till Vetenskapsfestivalen i Göteborg, ett evenemang där forskare möter allmänhet. I sin egen forskning har han framför allt sysslat med genteknik. Läs mer
Det var flera månader sedan Mark Lynas kom ut med den här boken. Men dess aktualitet har inte minskat med tiden. Inte minst är den nu aktuell efter att FN:s klimatkommission och förre vicepresidenten i USA Al Gore fått Nobels fredspris för arbetet på att hejda den globala uppvärmningen. Läs mer
Ett sätt att bli berömd på, har det sagts, är att skapa ett nytt begrepp. Freud gjorde det med libido, Max Weber med karisma och Marx med alienation (även om han lånade det från Hegel). Émile Durkheim skapade anomi. Det är både välkänt och märkligt okänt. Befriat från sin torra sociologiska dräkt vore det värt en renässans. Sammansatt av grekiskans a, icke och nomos, lag, och med en bestämd historia under senantiken, betyder det laglös, regellös. Mer precist står det för ett tillstånd av desorientering och förvirring utlöst av samhällets brist på sammanhållande normsystem. Läs mer
Människan i västvärlden får det materiellt bättre och bättre, trots det ökar ohälsan i världen – en ”hälsans paradox”. I det ligger en utmaning och närmast en skyldighet att ta vara på dessa insikter och fördjupa våra kunskaper inom området. Läs mer
Somliga menar att hälsa och kultur inte hör ihop – det anser däremot vi, skriver Maria Larsson och Lena Adelsohn Liljeroth. De välkomnar planerna på ett nytt centrum för kultur och hälsa vid Göteborgs universitet. Läs mer
Var sjukdom har sitt skri för sig – men hälsan tiger still. Säger ordspråket.
Tanken på en forskande praxis kring paret ”Kultur och hälsa” vänder upp och ned på denna sanning: hälsan ska tala, hälsan är en fråga om att kunna tala, obemärktheten ska göras bemärkt. Läs mer
Vad kan vi veta om andra kulturer än vår egen? Inom kunskapsantropologin studerar man de filter och tolkningsramar som påverkar förståelsen av det främmande. Med utgångspunkt från läkekonst i två kulturer för Maj-Lis Follér och Jan Bärmark ett samtal, som förutom att jämföra forskningsresultat också syftar till att ge en presentation av kunskapsantropologin. Samtalet handlar om läkekonst och sjukdomsuppfattning i kulturer där de bägge länge vistats, den tibetanskbuddistiska och den sydamerikanska Shipibo-Conibo. Läs mer