Fragmentariska associationer och ord

Elis Monteverde Burrau – De äter ur din hand, baby
författarfoto, fotograf: Militza Monteverde

Jag inleder med ”EN GIFTIG BRASKLAPP”. För det kan mycket väl tänkas att jag inte räcker till för det här jag har läst. Elis Burrau väger sextioåtta kilo, och trots att jag är cirka tio kilo tyngre väger jag möjligen alldeles för lätt. Han lånar kanske Cindy Shermans identitet, jag lånar antagligen min som skrivare och dricker ungefär två muggar kaffe per dag. Men sällan svart. Det här är en recension. Det här är ingen recension. Men vem fan bryr sig? Läs mer

I Trollhättan däremot VI

Tuula Polojärvi

Jag är snuvig. I normala fall hade jag nog inte stannat hemma från jobbet och inte heller ha ställt in en lunch med en kompis men nu i dessa Coronatider känns det rimligt. Man vill inte smitta ner någon. Så språkkaféet ikväll på Kronan bibliotek får klara sig utan mig. Inte för att det kommit någon till kaféet de senaste två tillfällena. Rädslan för Coronaviruset märks på biblioteket, färre besökare och anställda med beredskap att kanske jobba på ett annat bibliotek i stan vid behov. Läs mer

Gedigen debut

Lydia Sandgren – Samlade verk

Vi befinner oss i Göteborg på 70-, 80-talet, och 2012 när de är femtio år gamla. Då ges det en samlingsutställning av Gustavs målningar på Konstmuséet och Cecilia är borta sedan länge, Martin hamnar i en kris medan hans barn är på jakt efter den försvunna modern.

Lydia Sandgren arbetar som psykolog i Göteborg och har skrivit en, minst sagt, gedigen och imponerande debutroman med titeln Samlade verk. Bara att en debutant får breda ut sig i knappa sjuhundra sidor på ett av de stora förlagen säger väl en del. Läs mer

Noveller som skaver men gör en glad

Annika Norlin – Jag ser allt du gör

Det här är en novellsamling om människor på skav mot tillvaron, står det på baksidan av Annika Norlins skönlitterära debut. Och visst lockar det till både skratt och gråt när man läser de åtta novellerna som är såväl dråpliga som humoristiska. Hennes formuleringsförmåga är kanske det jag tycker bäst om. Läs mer

Djärva grepp på Göteborgsoperan

Två dansverk och en opera i konsertversion

Associerandet banar sig väg via naturvetenskap, historia och myter med Göteborgsoperans danskompanis senaste, två dystopiskt präglade verk på en och samma kväll. Fortsättningen efter premiären ser också dyster ut för dansduon Beyond. Att Operan La Ville Morte kvällen efter bara gjorts för ett framförande var ju en tanke värdig sierska. Läs mer

En bok som lämnar avtryck

Marie Nilsson Lind – Josas bok

Nej, han dödade inte min syster. Nej, hon var inte Guds bästa barn alla gånger. Men hon förtjänar fortfarande respekt som den människa hon var och hon förtjänade att bli behandlad som en människa. Så skriver Marie Nilsson Lind i första kapitlet i denna bok om sin syster Josefin Nilsson  som gick bort i februari 2016 endast 46 år gammal. Läs mer

Stark och levande teater

Betlehem Isaak var nio år när jag  2003 såg henne ersätta sin pappa Dawit för att  i Stockholm ta emot ett pressfrihetspris från Reportrar Utan Gränser. Nu kan man följa hennes berättelse i en nyskriven, öppenhjärtig och drabbande föreställning på Angereds Teater. Något som glädjande nog befäster denna förortsteaters betydelse. Pjäsen är mästerligt komponerad. Läs mer

Från institution till produkt

Göteborgsposten inifrån (antologi)

Idén med denna bok var att dokumentera en tid då GP liknade ett självspelande piano, skriver Lars Dimming i förordet.

Och flera av de tidigare anställda beskriver med rosiga minnen sin tid på tidningen, då de hade en extra månadslön och när de bjöds på kaffe och mandelskorpor på redaktionen varje kväll.

Men några forna anställda är hårda i sina omdömen om ledningens svek. Läs mer

Terapi och mod i barnteaterform

Teater Jaguar – De vågade, Regionteater Väst – Djungelfeber
Djungelfeber

I ambitionen att fånga upp nya verk inom barn- och ungdomsteatern har jag, från att nyligen ha recenserat Avatarer på Masthuggsteatern, hamnat i fler sällsamma sällskap, som att sitta i gruppterapi med en kvartett fabeldjur, eller blivit påmind om enastående personer som åstadkommit något alldeles extra. Läs mer

Kronogården vs. Lamotte, 5-0

skottsäker väst

Igår, onsdagen den 26:e februari sände SVT första delen av sitt nya debattprogram Sverige möts. Här fanns politiker på riks- och lokalnivå, Kronogårdsbor, poliser, advokat och journalisten Joakim Lamotte. Det kom att handla mycket om just sistnämnde Joakim Lamotte. Han fick motta mycket kritik för sitt tidigare besök på Kronogården i december förra året då han med en kollega med filmkamera kom till Kronogården för att göra ett reportage. Många Kronogårdare ansåg att han skapat oro och filmat personer utan att fråga om lov. Polis fick ingripa och situationen blev farlig. Läs mer