I januari 2003 dimper det ner ett vykort hos författaren Anne Berests mor, Lélia Picabia. Ett vykort adresserat till mammans mor, Myriam, och utan avsändare. Det står endast fyra namn skrivet på kortet; Ephraïm, Emma, Noémie, Jacques, med något ansträngd textning. Vem har sänt det, och varför, är frågorna som ett antal år senare triggar igång Berest att tillsammans med sin mor börja en närmast detektivistisk undersökning för att försöka få reda på det. Fem hundra sidor senare får vi veta.

Resultatet är en roman med titeln Vykortet, som nu finns att läsa också på svenska (originalet kom 2021) i Marianne Tufvessons galanta översättning, för Brombergs. Läs mer