Alba - Om kultur, vetenskap & samhälle

Som ett samtal med en lärd vän

Av Christian Munthe
Siri Hustvedt, En bok om spöken – en kärleksmemoar
Siri Hustvedt
Böcker

En sak jag alltid uppskattat med att läsa Siri Hustvedt är hur hennes prosa – oavsett om det handlat om essäer, fackböcker, romaner eller mittemellan – givit mig en känsla av att sitta och lyssna på en lärd vän lägga ut texten i ett gott samtal. Det finns en muntlig kvalitet i hennes tilltal som gör att även tillkrånglade passager och snåriga ämnen passerar läsfiltret med känslan av att jag kan ju alltid ta upp saken, replikera, fortsätta samtalet och jaga förtydliganden när hon tystnat. Läs mer

Överlevandets pris

Av Christian Munthe
Gábor Zoltán – Orgie
Gabor Zoltan foto Csaba Gál/PIM
Böcker

Det går inte att förstärka detta, måste Gábor Zoltán ha tänkt när han som första person sammanställde dokumentationen i arkiven över Pilkorsarnas hämningslöst brutala terrorvälde i Budapest 1944-45. Ty gestaltningen av den – sakligt namngivna – orgie i sexualiserat sadistisk nationalistisk blodtörst som den här romanen ger erbjuder inga överdrifter, inga förstärkande värdeord, inga målande krusiduller, inte ett adjektiv extra utöver den sakliga beskrivningen av människors dåd och öden. Och ändå är det bland den mest levande jag läst, och det mest jobbiga – jag menar rent fysiskt arbetsamt – när jag sattes att vandra längs Budapest gator och ut och in i husen, intill dessa människor som tills alldeles nyss var grannar och vänner. Läs mer

Varje ord vägt på guldvåg

Av Uno Nilsson
Karl Ove Knausgård – Arendal
Böcker

Boken om Syvert Löyning är den femte i Knausgårds ”serie” av existentiella romaner som med ”Morgonstjärnan” som plattform trampolinar sig ut i skilda riktningar. ”Nattens skola” som föregick ”Arendal” blev en litterär parallell till Faust, men ändå väl förankrad i den norska bergigt havsnära myllan. Läs mer

Energifylld och mörk debutroman

Av Stefan Hagberg
Helena Lindegren – I stort sett mänsklig 
Böcker

Huvudkaraktären Hanna Degermark är, titeln till trots, oerhört mänsklig. Hon närmar sig de fyrtio, är sensitiv och empatisk och skapligt paranoid över hur andra ser på och uppfattar henne. Hon hamnar allt som oftast i lite knöliga situationer. Dessutom är hon inte så lite gråtmild, det strömmar nedför kinderna för minsta lilla, kropps- och viktnojan är också framträdande. Självkänslan är det med andra ord inte så mycket med. Läs mer

Ett äventyr i verkligheten

Av Leif Wilehag
Thomas Bodström – Sämst när det gäller
Böcker Recension

Thomas Bodström berättar rakt och öppenhjärtigt om sin uppväxt i denna bok. Om åren då en karriär som allsvensk fotbollsspelare, politiker och advokat kändes avlägsen.
Och då frågan ”Thomas, måste du vara så jobbig?” uttalades dagligen av omgivningen. Läs mer

Beskt och blekt om sorg, konst och sanning

Av Christian Munthe
Therese Bohman – Sanningsberget
Böcker

Jag läste med stor behållning Therese Bohmans Aftonland och, inte minst, succéromanen Andromeda från häromåret. Båda drevs av hur mångbottnade karaktärer fick sin komplexitet gradvis utvecklad i en stillsam men intrikat berättelse med massor av undertext och glimrande skildringar av såväl geografiska som sociala miljöer. Det senare återkommer i Sanningsberget, men annars är detta en annorlunda roman. Läs mer

Fullt av luriga vändningar

Av Leif Wilehag
Jeanette Bergenstav – Havsgrav
Böcker

Längst ut i Bohusläns havsband samlas en grupp främlingar för att förändra sina liv. Den karismatiska retreatledaren utlovar rening från skam och skuld. I en annan del av skärgården kämpar journalisten Jennifer Sundin mot sina egna demoner. När en ung kvinna hittas död i vattnet dras hon in i fallet. Kvinnans förflutna visar sig innehålla såväl våld som mörka hemligheter. Läs mer

Sex, handledning och litteraturmoral

Av Christian Munthe
Lyra Ekström Lindbäck – Moral, Therese Bohman – Aftonland
Lyra Ekström Lindbäck
Böcker Essä

När jag berättade för en vän att jag planerade att läsa och skriva om Lyra Ekströms Lindbäcks roman Moral från förra året, föreslog hen att jag också skulle kolla upp Therese Bohmans Aftonland från 2016. Båda böckerna handlar nämligen om medelålders forskarhandledare som har sex med sina tjugo år yngre doktorander – och för den delen om doktorander som inleder sexuella förbindelser med sina handledare. Detta slags gränsöverträdelse skapar rum för många litterära ingångar, och jag har alltid tyckt att den akademiska miljön är underanvänd som socialt mikrokosmos och samhällelig metafor i svensk litteratur. Läs mer

Om krig ur förövarens perspektiv

Av Stefan Hagberg
Emilienne Malfatto – Översten sover inte
Böcker

Av någon anledning får jag känslan av att vi befinner oss i ett latinamerikanskt land, men utan att det egentligen finns minsta tecken på det i texten. Tvärtom anstränger sig författaren för att anonymisera platsen, genom att prata om Staden, Floden, Palatset. Men kanske handlar det om tonen och stämningen, kanske om min egen högst personliga känsla, påverkat av mina läsningar av diverse ”diktatorsromaner” från den kontinenten? Eller för den delen berättelser om att försöka leva i en diktatur, och då i första hand från Chile och Argentina. Läs mer

Polisromanen, samhället och politiken; tre nedslag

Av Uno Nilsson
Gunilla och Rolf Börjlind: Nattens öga, Michael Hjorth och Hans Rosenfeldt: Skulden man bär, Arne Dahl: I cirkelns mitt
Böcker

Martin Becks uppdykande i deckargenren innebar födelsen av den svenska polisromanen där begreppet ”pussel” byttes mot ordet ”spänning” i en mycket bredare bemärkelse. Utomlands hade det funnits förebilder, tex. Ed Mcbain. Idag lever pusseldeckaren visserligen kvar i nästan ursprunglig form, som i Läckbergs serie från Fjällbacka, men den svenska polisromanen (i tex Henning Mankells böcker om den depressive polisen Kurt Wallander) speglar så mycket mer än brottet – personliga relationer, samhällsklimat, systemkritik och en tydlig filosofisk tendens att utröna begrepp som ond och god. Jag vill påstå att polisromanen använder brottet för att beskriva det som andra romaner beskriver utan brottet som läsartrigger. Läs mer