Stark och levande teater
Betlehem Isaak var nio år när jag 2003 såg henne ersätta sin pappa Dawit för att i Stockholm ta emot ett pressfrihetspris från Reportrar Utan Gränser. Nu kan man följa hennes berättelse i en nyskriven, öppenhjärtig och drabbande föreställning på Angereds Teater. Något som glädjande nog befäster denna förortsteaters betydelse. Pjäsen är mästerligt komponerad. Läs mer
Sanningen tar inte slut
Göteborgs Dramatiska Teater – Sokrates död
Konsten, vetenskapen och politiken förutsätter det oavgjorda, skriver Horace Engdahl i en opublicerad text.
Det är något som i hög grad knyter an till Göteborgs Dramatiska Teaters senaste produktion, Sokrates död, som ställer de definitiva, utmanande frågorna till något så avgörande som hur man skall leva sitt liv utan att dö, även om man dör av det; vad säga, var tiga, hur komma fram till en smula större visdom, undvika de allra värsta fadäserna.
I en tid där man håller på att storkna av idioti och enfaldigt förnekande av de enklaste sanningar trillar den ned som en klenod av frigörelse från åtminstone några av alla dessa dumheter. Läs mer
Några lästips från förra årets utgivning
Följ med Albas flygande tefat i cyberrymden! Och landa tryggt med massor av spännande läsning. Vi publicerar ungefär 20 nya texter fortlöpande varje månad. Du väljer själv var vi ska leverera; hemma, i skolan, på jobbet eller på semestern. Här ger vi några lästips, sen kan du själv botanisera bland teman, fotografier eller recensioner. Läs mer
Människorna som brickor i ett spel
Göteborgs Dramatiska Teater – Faces
Av en ren slump – eller var det ödet? – kom jag att se Mike Nichols Carnal Knowledge i veckan, ett DVD-fynd jag lagt beslag på. Regissören ligger även bakom storverk som Vem är rädd för Virginia Woolf och Angels in Amerika (1966 och 2003) och den legendariska filmen säger väldigt mycket om den tid också Faces (liksom flera andra av John Cassavetes’ filmer) utspelar sig i, frigörelseåren under 60-talet och framåt, de moderna livsstilarnas genombrott, sammanfallande med diverse sammanbrott! Läs mer
I väntans tider på klassiker och nytt
Om det kommande teateråret på Göteborgs Stadsteater och Backa Teater
O´Neill, Sofokles, Beckett, Brecht, Lagerqvist och för den del också Mozart. Vad som fått Göteborgs Stadsteater till denna klassikersatsning kommande säsong tänker jag inte spekulera i. Men välkommen är den och laddar förväntningarna. För där finns ju legendariska uppsättningar att ta spjärn emot. Dessutom två urpremiärer. Läs mer
Humorn regerar allåldersteatern
Några nedslag i Göteborgs barnteatervärld
Från hisnande skapelseberättelse och lögners fortplantning till sagans elaka styvmödrar och kärlek som leder till döden. Det handlar om barnteater eller vad jag skulle kalla allåldersteater. Bättre start på dagen än en dos levande scenkonst med en entusiastisk barn- eller allålderspublik är svårtänkt. Ja, det är humorn och den komiska spelstilen som dominerar på Göteborgs barnteatrar efter allehanda koncept – från att göra fars av Romeo och Julia och panto av Snövit till att återanvända fabler och visor i olika former eller bearbeta existentiella frågor enligt devisingmetoden. Musiken har alltid en given plats. Läs mer
Munter familjekris på loftet
Teater: Törst – Teater Tofta
Tofta Herrgård är en ovanlig plats för scenkonst, omgiven som den är av häststall, grönskande kullar och glittrande havsvikar. Scenrummet är inhyst i ett gammalt magasin, en trappa upp med lågt i tak och bjälkar som delvis skymmer sikten. Alldeles lätt att ta sig hit är det inte heller, åtminstone inte utan bil. Läs mer
En galghumoristisk rysare
Folkteatern Göteborg – Marie Antoinette
Bättre tajming kan teatern knappast ha. Folkteatern Göteborg vänder med historien som språngbräda ut och in på de värderingar som från franska revolutionen lett fram till FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. I den nyskrivna pjäsen Marie Antoinette är det dock inte kungamakten som blir giljotinens första offer utan demokratins företrädare. En galghumoristisk rysare. Läs mer
Existentialism på gott och ont
Folkteaterns Vita scen – Jag var här först, Göteborgs stadsteater – Existentialism av nybörjare
Existentialism i olika skepnader kan man säga om två kortare nytillskott på Göteborgs scener. Det gäller Jag var här först på Folkteatern respektive Existentialism av nybörjare på Göteborgs stadsteater. Den förra ett välskrivet kammarspel av Kristian Hallberg i ett projekt kallat Roadtrip i regionen. Den andra resultat av en idé som havererat och kunde ha fått förbli därvid. Läs mer