De nya munkavlarna

böcker.vinjett

Det första jag drar mig till minnes i förbindelse med den utveckling som diskussionen om genusanpassning tagit, är arbetet under 80-talet tillsammans med den ungerska filosofen Agnes Heller omkring förtryck och isolering av intellektuella i den tidens Östeuropa. Lukács-eleven Agnes Heller var professor i filosofi i Budapest, känd för sin teoribildning omkring betydelsen av våra behov. Läs mer

Anders Kruse – De kallades terrorister

böcker.vinjett

Den fjärde november år 2001, två månader efter attacken mot World Trade Center i New York och Pentagon i Washington ankom till det svenska utrikesdepartementet en förteckning över organisationer och personer som av FN på USA:s anmaning svartlistats som tänkbara terrorfinansiärer eller terrorister. Läs mer

En glad bok med mörk grundton

Michel Houellebecq – Hålla sig vid liv
författarporträtt

Det hela börjar  ”Världen är ett utbrett lidande.”  Och avslutas tjugofyra sidor senare med följande ord

”Fortsätt. Var inte rädd. Det värsta är redan över. Naturligtvis kommer livet att såra er ännu mer; men ni å er sida har inte så mycket med det att göra. Kom ihåg att ni i grund och botten redan är död. Ni står nu ansikte mot ansikte med evigheten.” Läs mer

Hon har inspirerat Elena Ferrante

Anna Maria Ortese – Havet når inte Neapel
Vinjettbild: Anna-Maria Ortese

Från Neapel kommer många högkalibriga författare. Mest känd är naturligtvis pseudonymen Elena Ferrante, som tagit världen med storm med sin Neapelkvartett, där vänskapen mellan flickorna Elena och Lila står i centrum. Men från staden kommer även Domenico Starnone, Erri de Luca och Roberto Saviano, för att bara nämna tre idag levande lokala författare. Läs mer

Wilhelm Agrell – Stockholm som spioncentral

böcker.vinjett Redan år 2006 gav Wilhelm Agrell ut boken Stockholm som spioncentral i en serie skrifter om Stockholm. Boken handlade om den intensiva spion- och agentverksamhet som både Sverige och de krigförande makterna under andra världskriget bedrev i Stockholm, en åtminstone till namnet neutral spelplan där underrättelsetjänster av både militärt och polisiärt slag intrigerade och bekämpade varan Läs mer

Aktivism eller poesi?

Juliana Spahr – Denna förbindelse mellan alla med lungor
författarporträtt

Den här diktsamlingen är förmodligen det bredast empatiska jag någonsin läst. Den – poeten – menar att allt och alla ofrånkomligen hör ihop, eftersom vi alla andas samma luft, alla behöver det gemensamma syret för att överleva. Hur kan man då skjuta på varandra, kasta bomber, mörda varandra i dessa ändlösa rader av krig och dödliga konflikter? Hon kan omöjligen förstå hur någon trots allt positivt som händer och finns kan tanka ett krigsskepp och låta det ”glida ur hamn”. Läs mer

Det amerikanska traumat i Orlando

Johan Hilton – Vi är Orlando. En amerikansk tragedi
Vinjettbild: Johan Hilton.

Vid tvåtiden natten mellan den elfte och tolfte juni 2016 gick en man in på nattklubben Pulse i Orlando, Florida, och sköt ihjäl 49 personer. Händelsen och hur den påverkade staden och nationen USA är ämnet för Johan Hiltons Vi är Orlando. En amerikansk tragedi. Läs mer

Glimrande språklig upptäckarglädje

Niklas Rådström – Då, när jag var poet
Vinjettbild: Niklas Rådström.

I Niklas Rådströms återkomst till poesin är känsloregistret stort och det lyriska hantverket på hög nivå, en diktkonst som imponerar. Läs mer

Det är aldrig tråkigt att läsa Lundell

Ulf Lundell – Vardagar 3
författarfoto

I den tredje dagboken på tre år får vi åter möta Ulf Lundells vardag, denna gång under 2019 när det mest omtumlande som hände honom var rattfyllan han gjorde sig skyldig till den 2 april.

Så mycket om det finns dock inte skrivet. Mest det rent faktiska. Och i efterhand en undran om vem som ringde och anmälde, för varför skulle annars polispiketen ha stått där och väntat på honom? Läs mer

Kanske lite för smart

Valeria Luiselli – De förlorade barnen – ett arkiv
författarporträtt

Den här romanen vilar på tre eller kanske fyra ben; en familjs resa mellan New York och Arizona; ett äktenskaps långsamma upplösning; de flyende, ”förlorade”, barnen vid mexikansk-amerikanska gränsen kopplas samman med ”utrotandet” av den sista spillran av ursprungsbefolkningen, med hövdingen Geronimo som den siste som ”gav upp”.
Kvinnan i familjen är fru och biologisk mor till en femårig dotter, mannen äkta make och far till en tioårig son. Ingen av dem nämns vid namn. Till en början är det kvinnan som berättar; hon är ”jag”, de andra är ”min man”, ”pojken” och ”flickan”. I andra halvan är det till stor del sonen som berättar. Läs mer