Mångdimensionellt familjedrama
Linus de Faire – Soledad Peñas melodram
Judarna som hamnade i Marstrand
Anna Grinzweig Jacobsson – Flykten till Marstrand
En stark och egen röst
Marieke Lucas Rijneveld – Obehaget om kvällarna
Det är så gruvligt mörkt och kallt. Men det är också kryddat med svart humor och mjuka detaljer i denna rasande begåvade romandebut.
Marieke Lucas Rijneveld föddes i Nederländerna 1991, hen debuterade med en diktsamling 2015. Tre år senare publicerades Obehaget om kvällarna, som nu föreligger i fint fångad översättning av Olov Hyllienmark för Tranan. Romanen fick 2020 det prestigfyllda Booker International Prize. Läs mer
Hur bevarar vi minnet av Förintelsen?
Björn Wiman och Sanna Sjöswärd – Hatet mot judarna
I århundraden har judar trakasserats, förföljts, fördrivits, bestulits och mördats. Auktoritära regimer, religiösa fanatiker och irrationella ressentiment med etniska förtecken har genom historien drivit upp vågor av antisemitism, av vilka de som låg bakom nazismens industriella massmord på judar under andra världskriget är de mest brutala i sina uttryck och till sina effekter. Läs mer
Förintelsens minne måste leva vidare
Margit Silberstein – Förintelsens barn
27 januari inträffar den internationella minnesdagen för Förintelsens offer, till minne av att förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades 1945. 76 år har nu gått. För eftervärlden åvilar ansvaret att hålla minnet levande, att aldrig kompromissa med sanningen och sanningssägandet beträffande folkmord. Läs mer
Att söka efter sanning
Philippe Sands – Råttlinjen. Kärlek, lögner och rättvisa i en nazistförbrytares spår
Råttlinjen, som till väldigt liten del handlar om just Råttlinjen, eller The Ratline, den nazistiska flyktvägen bort från slagfälten i Europa efter andra världskrigets slut, är framför allt en berättelse som, med hjälp av nazisten Otto Wächters öde, försöker blottlägga hur nazister fungerade, hur de tänkte: i krig, i förintelseverksamhet, familjeliv och kärlek. Läs mer
En betydande europeisk författare
Ferdinand von Schirach: Straff och Kaffe och cigaretter
I dessa tider, när det mesta som säljs eller ges ut är genrelitteratur, är det en smal lycka att det lilla göteborgsförlaget Lindelöws beslutat sig för att ge ut, återintroducera, den tyske författaren och brottmålsadvokaten, Ferdinand von Schirach på svenska med novellsamlingen Straff och den självbiografiska Kaffe och Cigaretter, en liten pärla i 48 kapitel. Läs mer
Läser Sverige?
Sverige läser – 1066 böcker ur tusen år av svensk litteratur från vikingatid till år 2000
Jo, vi är kanske fortfarande, åtminstone i jämförelse med andra, ett läsande folk, efter den obligatoriska skolans införande i hela landet 1842. Skolan tog tidigt på sig ansvaret och entusiastiska pedagoger skapade läsestoff: Folkskolans Barntidning, Barnbiblioteket Saga, och det första stora barnbokspåhittet hette ju som bekant Nils och flög över Sverige på gåsarygg. Utbildad lärarinna var hon ju, vår Selma och förra sekelskiftet brukar kallas den första guldåldern i vår barnlitteraturhistoria. Den andra guldåldern inleddes för just nu 75 år sedan av världens starkaste flicka. Läs mer
På Sören Mannheimers tid
Guldgruva om en epok
Röster om Sören Mannheimer (red Kerstin Mannheimer, Håkan Andréasson, mfl)
Vad skulle Sören Mannheimer ha sagt, är min omedelbara tanke när jag just hör om de s-politiska planerna att låta Stora Teatern i Göteborg tas över av Stadsteatern. Drar genast parallell till vad jag samtidigt läser i en pinfärsk bok om den kulturradikale mångsysslande s-politikern och juristen Sören Mannheimer och det kapitel som redogör för hur han en gång satte p för planerna på att slå ihop Folkteatern med Stadsteatern. Läs mer
På gränsen till för nära
Johanna Holmström – Borde hålla käft. En bok om Märta Tikkanen
Johanna Holmström har skrivit en biografi om Märta Tikkanen, Borde hålla käft – en bok om Märta Tikkanen. Den här gången var uppdraget att skriva mer om Märta Tikkanens liv än om hennes verk. I inledande kapitlet berättar författaren Johanna Holmström om sig själv och hur hon berörts av Märtas texter, att även hon har levt med en våldsam man. Först tvekar jag; ska det handla om Johanna nu? Sedan förstår jag att även hon drabbats av det man lätt drabbas av när man läser Märta Tikkanens böcker, nämligen identifikation med kvinnan i boken. Det är näst intill oundvikligt. Läs mer