Feelgood för gubbar
Jan Guillou – Den som dödade helvetets änglar
Vilse i det koloniala paradiset
Abdulrazak Gurnah – Efterliv
”Efterliv” är den tredje romanen av Nobelpristagaren Abdulrazak Gurnah som översatts till svenska, och det är väl ingen alltför djärv gissning att hade det inte varit för priset så hade det inte heller blivit någon översättning och utgivning. Vilket givetvis inte betyder att bokens ämnen och motiv är ointressanta för en svensk läsare eller att den är litterärt svårgenomtränglig. Läs mer
Ingela stannade i Grimeton
Ingela Strandberg – ingenstans mitt segel
Jag ser en lätt humoristisk parafras på Carlo Levis romantitel Kristus stannade i Eboli framför mig; Ingela stannade i Grimeton. För det är ju i den lilla halländska byn med sin berömda radiostation som Ingela Strandberg är född (1944) och uppväxt, och det är där hon byggt sitt litterära universum. Läs mer
Åsbrink samlar artiklar förpackade i bok
Elisabeth Åsbrink – Tack och hej leverpastej
Det finns korta texter som har publicerats och som gör sig bra i tryck som artiklar eller noveller i tryckta medier och som tål att sparas. Men vem vill ha texter i lösbladsystem? Det självklara svaret är att förpacka en samling korta texter i en bok. Elisabeth Åsbrink har gjort ett försök. Läs mer
Flyktiga men fängslande historier
Emilio Fraia – Sevastopol
Lyhört i humor och sorg
Quynh Tran – Skugga och svalka
Korta skruvade historier
Agota Kristof – Det kan kvitta
Det här är fjärde översättningen på några få år, efter ”Trilogin”, memoaren Analfabeten, och kortromanen I går. Den här gången en novellsamling, om nu novell är rätt beteckning på de kortkorta minihistorierna. Ofta inte mer än ett par sidor, den längsta på drygt sju. Man känner igen Agota Kristofs stil och ton, men långa stunder ändå inte. Det kan nog bero på att det till stor del rör sig om väldigt skruvade texter, och ska man berätta något på en och en halv sida gäller det att sätta igång direkt. Risken är att det tar slut innan man kommit in i historien, som man kanske får försöka tänka sig vidare själv. Det blir nästan lite som att läsa dikter emellanåt. Läs mer
Skarpa iakttagelser om rasismen
Toni Morrison - De andra
Toni Morrisons ansikte i profil på framsidans foto och jag tänker; en titan, en amason. Så grandios, en person som vet vad hon kan och vill och knappast någon man lallar med. Det är känslan jag får. Och hon tycks ha att brås på, på första sidan berättar hon om sin mormors mor i en häftig bild
”Denna majestätiskhet framgick tydligt när hon steg in i ett rum och det hände något som jag aldrig förut hade upplevt: utan att ha blivit uppmanade till det reste sig alla män upp.” Läs mer
Oväntad nobelpristagare vidgar Afrikas gränser
Abdulrazak Gurnah – Paradiset + Den sista gåvan
För en tid sedan tiltade Theodor Kallifatides den mysiga stämningen i SVT:s litteraturprogram Babel när han om den bok han läst av Nobelpristagaren Abdulrazak Gurnah torrt konstaterade att den inte varit någon läsupplevelse. Själv hörde jag till de många som trott sig vara hyfsat litterärt bevandrade, men nu fick trängas bakom skämskudden för att vi inte ens hört talas om Gurnah, och givetvis än mindre läst honom. Läs mer
Short Cuts-liknande berättelser om migration
Helon Habila – Resenärer
”Om man håller sina minnen vid liv så behöver ingenting dö.”
I Sverige verkar en mycket stor del av alla partiers politik numera handla om invandring, med allt vad det för med sig. Vi pratar om svarta och bruna människor, beroende på mörkheten i hyn, och vi pratar ”vithetsnorm” och om rasism. Så på ett plan kan man förstå att det här med migration är laddat. Men en annan aspekt är betydligt märkligare; att många människor, födda och uppväxta i Sverige precis lika mycket som vilken ”ursvensk” som helst, trots det fortfarande kallas ”invandrare” efter två eller tre generationer. Läs mer