Den filosofiska blicken mot (film)konsten
Céline Sciamma – Porträtt av en kvinna i brand
Hög tid för Magnus och Patrick
Folkteatern – Madame Bovary och filmen Camorrans barn
Ramlar man ned framför TV:n efter välförrättat värv sent på eftermiddagen, kan man sugas in i två program på TV 3 som bjuder på enastående nonsens av snarlikt slag: först Svenska Hollywoodfruar, därefter Lyxfällan. I den förra tycks deltagarna inte ha en susning om vilka verklighetskarikatyrer de förvandlats till, i den senare krälar stackars offer i stoftet genom en kusligt växande självinsikt om att ”det är ju inte klokt”, ”det är för dj-t”, ”det trodde jag aldrig…” osv, osv. Läs mer
Xavier Dolan får man aldrig nog av
Matthias & Maxime – Xavier Dolan
Till det oemotståndliga med Xavier Dolans filmer hör sättet han drar in åskådaren i sitt eget blodomlopp, genom vilket han sedan låter en snabb, förförisk, inte så lite självironisk och tokhumoristisk berättelse bubbla upp – här finns ingen självömkan eller tyck-synd-om-mig-nu-attityd, hur grymma de öden han skildrar än är, framför allt på det riktigt intima, känslomässiga planet. Läs mer
A man’s gotta do what a man’s gotta do
The Lighthouse – Robbert Eggers
Är det inte fantastiskt?
Roy Andersson – Om det oändliga
Det är ett känt konstaterande av danske filosofen Søren Kierkegaard, att ”livet måste levas framlänges men bara kan förstås baklänges”. Det kan mycket väl ha varit ett grundsynopsis för Roy Anderssons senaste film, Om det oändliga. Det är utan tvekan dess berättarstruktur. Den tar sin början i en Golgatavandring av i dag, där den vanligaste gubben i Sverige släpar ett jättekors uppför backen alltmedan han får utstå spott och spe och förtvivlat frågar sig, om och om igen: Läs mer
Människorna som brickor i ett spel
Göteborgs Dramatiska Teater – Faces
Av en ren slump – eller var det ödet? – kom jag att se Mike Nichols Carnal Knowledge i veckan, ett DVD-fynd jag lagt beslag på. Regissören ligger även bakom storverk som Vem är rädd för Virginia Woolf och Angels in Amerika (1966 och 2003) och den legendariska filmen säger väldigt mycket om den tid också Faces (liksom flera andra av John Cassavetes’ filmer) utspelar sig i, frigörelseåren under 60-talet och framåt, de moderna livsstilarnas genombrott, sammanfallande med diverse sammanbrott! Läs mer
Ondskan som ligger bakom
Marianne & Leonard: Words of Love – Nick Broomfield
Allt som svävar
James Gray – Ad astra
En mer misslyckad visualisering av rymdskeppet Aniara än den i filmen med samma namn är svår att föreställa sig. Martinssons diktverk, som bärs av en skirhet i tanke, form och utförande bortom all beskrivning, så fullständigt profanerat genom att nitas fast i bilden av första bästa finlandsfärja. Läs mer
Myndighetens brist på myndighet
Mikael Håfström – Quick
Det finns i Robert Musils ofullbordade romanverk Mannen utan egenskaper en centralgestalt vid namn Moosbrugger, som har mördat en ung flicka. I den identitetsupplösning som råder i det wienska samhälle före första världskriget dramat utspelar sig i (en isoleringscell där man tillåts skrika, som samtida satirikern Karl Kraus kallade staden) blir han en samlande punkt för den oändlighet av utsvävande resonemang, framtidsplaner och fantasier romanens övriga karaktärer hänger sig åt, med sina egna, vitt skilda syften i fokus. Läs mer
Rörelser av kärlek
Nycirkus: Saloon – Film: And then we danced
Det är inte alltid lätt att variera den numera flitigt använda nycirkusformen, men Cirque Eloize lyckas utomordentligt väl i en kärleksfull, känslosam händelseutveckling där country-sången är en viktig sammansvetsande länk. Full av humoristiska infall och spektakel håller truppen oss fångade i ett spel som är just så ekvilibristiskt som man förväntar att det skall vara. Läs mer