Svårbegriplig, intensiv kultbok
På ett plan kan man utan vidare säga att man sett/läst det förut; man med yngre älskarinna. Någon som ser upp till och lär sig av honom. Och han kan bete sig ungefär hur grisigt som helst, hon kämpar visserligen emot ganska tufft ett tag för att sedan ändå lägga sig på knä och ”älska” honom. Det är en slags symbios dem emellan, lite sadomasochistiskt sådär. De älskar, grälar och hatar med samma hetta. Så hur spännande är det 2018? Läs mer
Ambitiöst om en kontroversiell man
Skyskrapan som får samhället att brinna
Länge har storstäder tävlat om att bygga det högsta huset. I ungefär ett sekel har denna tävlan pågått. Nu börjar det bli banalt att tävla om vem som kan kissa längst eller högst, så nu letar stadsbyggare efter andra argument. Vilket dopningsmedel är det som driver husen till allt högre höjder? Läs mer
Annorlunda normalitet i Israel
Jag kliver in i taxin och säger adressen i Tel Aviv. Sen frågar jag kort vad som hänt under dagen. ”Vadå är du rädd”, frågan chauffören. ”Nej, jag vill bara veta. Jag har suttit på flyg hela dagen”, säger jag. ”Ok, vi bombade tunnlar i Gaza idag och häromdagen i Syrien du vet, så nu är det lugnt igen ett tag”, säger han. Läs mer
Konsten att ta sig ur komfortzonen
Är du den sortens teaterbesökare som föredrar att vara passiv observatör på tryggt avstånd från scenen? Som bävar inför interaktivitet och delaktighet? I så fall rekommenderar jag dig att undvika Skogen den här helgen. Där huserar nämligen Poste Restante, en performancegrupp som gärna förvandlar publiken till aktiva medskapare och skådespelarna till en sorts vägledare eller katalysatorer i gruppsykologiska äventyr. Läs mer
En författare att ständigt återkomma till
Nyligen gick den framgångsrika amerikanske författaren Philip Roth ur tiden. En ständig nobelkandidat som aldrig fick det pris som han enligt många förtjänade, en man som skrev om andra män på ett sätt som ofta beskrevs som okänsligt för kvinnliga erfarenheter. Grabbigt, gubbigt eller rent av kulturmannamässigt. Inget blir sig kanske likt efter me-too-kampanjen. Läs mer
Ångestladdade hotellkorridorer
När huvudpersonen i Inger Frimanssons De sista rummen vaknar befinner hon sig i ett rum hon inte känner igen och hon kan inte heller minnas hur hon kommit dit. Det ska visa sig vara ett rum på ett hotell, men ett ovanligt sådant, man kan till exempel inte lämna det och i matsalen syns varken gäster eller personal och den mat som erbjuds är torftig. Läs mer
Om att ”älska”
Det är mycket som står skrivet i Nahid Perssons nya film Anders, jag och hans 23 andra kvinnor, i sms, på facebook eller varför inte i – stjärnorna? Om att jag älskar dig, att du är det finaste som hänt mig, ja, allt det där man hoppas någon förr eller senare skall säga till en, i fåfäng tro på att en gång sagt skall det också förbli, problemen är över, nu är sagan här. Läs mer
En överraskande tillfälligt vacker blandning
Jag minns att jag kände, vid Hasse Alfredsons bortgång, när man tog del av nedslagen i hans och Tage Danielssons enastående produktion:
vilken lätthet genomsyrade inte hela deras arbete, vilken sagolik frihet, detta trots i all vänlighet, denna fräckhet utan snusk – så länge sedan det tycktes vara, som var det nu förlorat, för all framtid… Läs mer



