Nyligen har Uppdrag Granskning, Debatt och flera tidningar tagit upp ett flertal fall, där personer har blivit skadade av elchocker. Psykiatriker har också ställts mot väggen och motvilligt tvingats erkänna biverkningarna: patienterna riskerar bestående minnesskador efter ECT (elchocksterapi). Läs mer
När 00-talet sammanfattades vid årsskiftet verkade de flesta kommentatorer vara eniga om en sak – stora genomgripande förändringar har skett under seklets första tio år – inte minst inom kulturens område. Mediernas kulturdebatt har i hög grad handlat om stora frågor som upphovsrätt, sociala mediers inverkan på kulturkonsumtionen, och inte minst, huruvida den borgerliga regeringens kulturpolitik innebär ett skifte i synen på kulturens roll i samhället. Läs mer
Språklagen ”Språk för alla” antogs den 20/5 2009 och trädde i kraft den 1/7 samma år. Språklagen bygger i sin tur på utredningen ”Värna språken”. Språkförsvaret förhöll sig på flera avgörande punkter kritiskt till denna utredning i sitt remissvar och utvecklade sedan kritiken i en kommentar till språklagspropositionen. Men Språkförsvaret ansåg ändå språklagen på det hela taget representerade ett stort steg framåt, trots att den innehöll vissa försämringar jämfört med författningsförslaget i ”Värna språken”. Det var också symboliskt viktigt att språklagen antogs enhälligt av riksdagen. Därmed markerades att frågan var höjd över partipolitiskt käbbel. Läs mer
En kompromisslös präst spelar David Bowie på elgitarr, en pingvin dansar i slowmotion och på ett tak bland rostiga paraboler blandar en fjäril kungfu, akrobatik och slapstick: välkommen till Angereds Teater! Läs mer
Förra året var verkligen ett svenskt Europaår. Inte nog med att det var val till Europaparlamentet i juni, utan hela hösten var det Sverige som höll i EU:s ordförandeskapsklubba. Det blev dessutom ett ordförandeskapshalvår som kom att präglas av den långa processen för att försöka få Lissabonfördraget godkänt av alla medlemsstater, något som till sist lyckades och fördraget gäller därmed sedan den första december 2009. Läs mer
Arbetsgruppen för mångkultur sammanträder, och ett tiotal beslutsfattare från Göteborgsregionens största kulturinstitutioner skruvar på sig i hårda trästolar. Tystnaden är påtaglig i konferensrummet.
– Vi behöver mer teori, suckar någon.
– Nej, det är förankring i verksamheten vi saknar, utbrister någon annan.
Rasoul Nejadmehr, mångkulturkonsulent i Västra Götaland, tar till orda:
– Så, när har ni tid att träffas nästa gång?
Återigen tar tystnaden plats i rummet, så när som på ett dämpat bläddrande i kalendrar.
– Ska jag komma med förslag på datum, eller vill ni säga? Läs mer
”Kultur i Västs uppgift är i första hand att utveckla samhället med hjälp av konst, inte utveckla konsten med hjälp av samhället”, säger Henrik Martén, en utav förvaltningens verksamhetsansvariga. Häri ligger utgångspunkten för det ålagda uppdraget. Läs mer
Vem bryr sig om ett kulturhistoriskt museum? Frågan kan verka märklig men väcker omedelbart en rad följdfrågor. Vilken roll spelar museerna i dagens samhälle, vem konsumerar det som museerna producerar? Vad gör museerna och för vem? Är det överhuvudtaget intressant för en kommun av Alingsås storlek att driva ett museum som anses sakna samtidsanpassning och som dessutom har för få besökare? Läs mer
Hösten 1959. Bertil tar farväl av sitt hem på Gröna gatan, i Majorna, Göteborg. Hans hem skall rivas – Bertil måste flytta på sig. Han är en av de första som fick se sin sociala tillvaro splittrad i samband med saneringen av Göteborg. Masthugget, Annedal, Landala, Olskroken och Haga stod på tur. Mellan åren 1959 – 1974 revs, sett till populationsmängden, dubbelt så många lägenheter i Göteborg som i Stockholm. Läs mer