scenkonst

topplänk.böcker

Skolan behöver ett humanare tänkande

I dagarna har Carin Mannheimers TV-serie Lära för livet premiär på dvd. När den visades i TV för drygt trettio år sedan skapade den en enorm debatt. För oss högstadieelever var serien som en spegelbild av vår egen vardag, och för lärare och skolpersonal en inkännande skildring av deras arbetsplats. För politikerna var den ett knytnävsslag i ansiktet. Läs mer

Svenska ur rumänskt perspektiv

Till min lycka – eller kanske inte – ordnade Gud att jag blev duktig på bara några saker: att laga mat, att spela rumänsk folkmusik på ”taragot” (gammal rumänsk blåsinstrument) och på att, lätt, lära mig olika främmande språk. Läs mer

Mina brutna språk

Som 6 åring började jag skolan och fick lära mig skriva och läsa på persiska. Persiskan var inte det språk som jag hade lärt mig av min mor. Det var förstås inte en lätt uppgift, men med tiden lärde jag mig persiskan som om det vore mitt modersmål. Inlärningen av persiskan skedde spänningslöst och parallellt med inlärningen av mitt modersmål. De förstärkte varandra. Läs mer

Svårast för små barn

Myterna om hur barn lär sig ett främmande språk är förledande och seglivade. Äldre barn lär sig lättare än yngre barn, tvärt emot gängse uppfattning. Läs mer

Evolutionen och det kollektiva

Livet bygger på samarbete. Vi människor samarbetar i samhällen medan fiskar och andra djur såsom fåglar och gräshoppor samarbetar i flockar. Grupper av djur visar sig skapa komplicerad dynamik som inte nödvändigtvis beror på individernas komplexitet utan istället beror på de enkla interaktioner som uppstår mellan individerna. Gruppdynamiken har alltid varit viktig i naturen. Man talar om att grupperna och själva samarbetet inom grupperna är självorganiserade, alltså att det kan uppstå samarbete och komplicerade strukturer genom enkla medel. Man tänker sig att evolutionen använt sig av detta för att skapa den biologiska mångfald vi ser i dagens natur. Den stora utmaningen i dagens forskning ligger i att finna de underliggande strukturerna hos det kollektiva och dess självorganiserande egenskaper. Läs mer

Ett piller söker sin sjukdom

Boken handlar om SSRI-preparatens segertåg över världen, medlen som ibland kallas ”antidepressiva”, ibland ”lyckopiller”. Läs mer

Språkliga förskjutningar följer makten

Min farmor, som var född i slutet på 1800 talet hade ett orangeri, det kallades aldrig för något annat och var ett svårt ord för barn och jungfrur att lära. Läs mer

Några myter om tvåspråkighet

Sverige som flerspråkigt land blev en valfråga. En långsiktig språkpolitik kräver till en början att vi gör oss av med vanföreställningar om mångspråkighet. De 200 modersmålen i Sverige är en stor tillgång för både individer och samhälle. Inger Lindberg, professor i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet och styrelseledamot i Svenska språknämnden, avlivar några myter. Läs mer

Språk och identitet i litteratur och teater

Med hjälp av språket kan vi uttrycka, skapa och återskapa vår identitet. Språkets identitetsskapande funktion märks väl i flerspråkig litteratur där språket kan användas som en kulturell identitetsförklaring för att markera en viss grupptillhörighet och för att skapa en känsla av en kollektiv identitet. Läs mer

Vem ska bestämma om regional kunskapsutveckling?

Just nu kokar det friskt ute i de svenska regionerna. Vågorna märks också på den nationella nivån och emellanåt även ute på de lokala arenorna. Stor uppmärksamhet har exempelvis den nationella debatten kring moderaternas många utspel fått. Samma sak gäller medias spekulationer kring vad regeringens processledare Jan-Åke Björklund egentligen gjort då han besökt samtliga län för att prata regioner och regionalisering. Från lokalt håll har enskilda debattörer ställt sig frågande inför hur det ska gå med de mindre sjukhusen och det demokratiska inflytandet när avstånden till beslutsfattarna riskerar bli längre. Läs mer