Integriteten är inte förhandlingsbar
– Varför får vi inte åsiktsregistrera? frågade en politiskt insatt vän mig häromdagen över en pizza. ”Vad är det som är så viktigt med att vi inte får föra in personuppgifter i dataregister?”. Läs mer
SISTA DANSEN
Av Carin Mannheimer
Stadsteatern, Stora scenen
Regi Carin Mannheimer
Scenografi Lili Riksén
I rollerna: Gerd Hegnell, Ann Lundgren, Inger Hayman, Åsa-Lena Hjelm, Peter Harryson, Eivin Dahlgren, Thomas Nystedt, Berit Hallén, Marie Delleskog, Tito Pencheff, Anna Persson, Sven-Åke Gustavsson, Anna Bjelkerud, Setare Alidost, Karin Gillberg, Jonas Karlberg.
Musiker Mats Nahlin Läs mer
En drömmare och hans mopeder
Manolis är en hyllad men numera pensionerad murare som bor i en liten, knappt levande, by på en ö i den grekiska arkipelagen. Hans nuvarande liv går mest ut på att få tiden att gå, den tid som trots allt går delar han mellan tre ”hem”. Dels lägenheten där frun bor, en fru Manolis inte längre träffar, han kan inte ens tänka sig att skilja sig, då måste han ju prata med henne, dels Jannis bar ett tiotal meter därifrån där han sitter vid sitt ensamma bord och dricker öl, och dessutom en kalivi uppe på berget där han odlar tomater och äggplantor och ofta sover om nätterna. Läs mer
Ingenting försvinner
Ingenting försvinner. Allt finnas kvar.
Så gick mina barn och småsjöng på det tidiga nittiotalet. SVT hade ett sommarlovsprogram som lärde ungarna att sopsortera. Budskapet var tydligt och uppenbarligen sant.
Frilansjournalisten Mattias Hagberg fick sitt andra barn för ett par år sedan. Alla som haft småbarn vet hur mycket sopor de alstrar. Eller rättare. Vi vet inte, men vi anar att det är massor. För vi behöver ju aldrig se den samlade mängden. Den försvinner så smidigt ner i soprummet och sedan bort. Bort vart? Läs mer
En stillsam berättelse
Anneli och Cecilia är bästa vänner. Har alltid varit, sedan barndomen och genom livet. Men plötsligt, efter en simtur en sensommardag, förändras allt. Det som funnits i bakgrunden går inte att tränga undan längre. Anneli är förälskad i Cecilia. Läs mer
Ulf Lundells inferno
”Så, äntligen fanns rockmusik för vuxna människor som gifter sig, skiljer sig, beter sig illa mot varandra och sina barn” skriver Håkan Lahger och försöker analysera hur det var när Ulf Lundell och musikerna skapade LP-albumet ”Den vassa eggen” 1985. Läs mer
MERA
Cinnober Teater & Ning, Dans & Teaterfestivalen, gästspel på Pustervik
Projektledning, produktion & foto Anna Forsell
Regi & Projektledning Svante Aulis Löwenborg
Musiker Amund Sjölie Sven/ Tora Ferner Lange/ Rasmus Jörgensen/ Erik S Daehlin
Sång: Lisa Dillan, Elisbeth Holmerz
Musik: Mansoor Husseini
Dekor: Råger Johansson
Ljus: Charlie Åström
Text: Maria Tryti Vennered
Översättning: Svante Aulis Löwenborg
THE GATE OF FATIMA
av Roger Assaf
Shams, Dans & Teaterfestivalen gästspel på Världskulturmuseet
Text & framförande: Hanane Haij Ali, Yasmina Toubi, Roger Assaf
Visuellt skapande: Sarmand Louise
Auditivt skapande : Jawad Naufal, Caroline Tabet
Ljusdesign: Tarek Mourad Läs mer
Vrider udden ur sina egna betraktelser
Skall jag först simpelt genrebestämma den, men går ju inte så bra. Egentligen går det knappt något med hennes oresoluta bok. Blott läsningen går. Man läser något fint, något självförädlat och läser man det ändå? Läs mer
Doktor Krall räddar serieskatt
Min första kontakt med Jan Lööfs serier kom genom DN. Varje frukost några rutor ”Felix” som lästes, klipptes ut och sparades. Några år senare kom ”Ville” – helsidor, i tidningen Vi – fler finurliga detaljer och dessutom i färg (se not 1). Ville var komplexare än Felix, vuxnare (Ville hade flickvän) men minst lika spännande. Jan Lööf skapade det som utmärker alla bra följetänger: känslan att man måste läsa vidare, det kommer fler spännande grejer, äventyret fortsätter. Läs mer