Scenkonst som gör upp med samtiden

Om tre aktuella pjäser, på Dramaten och Göteborgs stadsteater
ur Yttersta minuten

Sällan eller aldrig har väl en teaterföreställning varit så oförutsägbar som den Mattias Andersson öppnat Dramatens stora scen med efter pandemistoppet. En kan fråga sig vad han själv hade för föreställning om resultatet när han planterade iden om Den yttersta minuten i sin ensemble.

Och när det gäller valet av pjäs på Lilla scenen tajmade premiären på Tillbaka till Reims precis den tyska valutgången och kan måhända något lätta på pjäsens oroande politiska resonemang.  Slutspel på Göteborgs Stadsteaters Studio är ett pålitligt kort ur det surrealistiska pjäsförrådet. Läs mer

För många vändningar

César Aira – Samtalen

En roman om ett samtal, eller snarare om en slags nattlig bearbetning av ett samtal. Det är ett både märkligt och intressant uppslag, men blir det därför automatiskt en bra roman av det? Det är vad jag frågar mig efter att ha läst César Airas, Samtalen (2006), som utkommit på Tranan tillsammans med en annan tunn roman, Margarita (ett minne,) från 2012, båda galant översatta av Lina Wolff. Läs mer

Rakt och vardagligt om grandiosa känslor

César Aira – Margarita (ett minne)

Det hela utspelar sig 1957 och börjar med att en ung man, i jag-form, berättar om sina våndor inför en kommande flytt hemifrån, från den lilla staden (Coronel) Pringles till den stora staden Buenos Aires. Han ville åka till huvudstaden inte enbart för att studera och ”börja leva” utan också för att få ta del av storstadens konstnärliga och kulturella utbud. Författaren, eller den unge mannen, vräker på med den för tonåringens lika berömda som överdrivna känslouttryck. Alla känslor är grandiosa, glädjen såväl som ilskan och sorgen. Här är det dock mest rädslan och oron för hur det ska gå där borta som drabbar honom. Större delen av dagen sitter han och läser. Läs mer

Konst för att förändra världen

Ilya Kaminsky – De dövas republik
Ilya Kaminsky

”observera detta ögonblick
– hur det skälver -”

En militärregim tar makten, en dockteater häcklar och härmar soldaterna. De svarar med att skjuta pojken Petja som inte kan låta bli att fnittra vid föreställningen. Kroppen blir länge liggande på gatan. En revolt inleds och militären reagerar direkt med arresteringar och värre saker än så

”Vårt land vaknade upp nästa morgon och vägrade att höra soldaterna.
Vi vägrade i Petjas namn.” Läs mer

Familjeteater i sin prydno

Göteborgs stadsteater – Kejsarn av Portugallien
ur Kejsarn av Portugallien

När Göteborgs stadsteater öppnat upp efter pandemi och ombyggnad bjuder stora scenen på ett väl bemästrat sorg- och sångspel på Selma Lagerlöfs roman Kejsarn av Portugallien. Här blandas som sig bör realism och magi, väcker tankar om klass, kön och utanförskap men framför allt om gränslös kärlek i en konstruktion som liknar bygdespel. Musikern Daniel Lemma som vandrande spelman betyder mycket för helheten. Läs mer

Lena Nymans svaghet och överväldigande styrka – porträtt av en skådespelerska

Isabel Andersson – Lena
Lena Nyman

Den gången, för mycket länge sedan nu, var det ytterligt smärtsamt för Lena Nyman att se sig omtalad som ’ointelligent kropp’ av en tung författare av Artur Lundkvists typ. Frågan i dag ställer sig snarare varför han över huvud taget kände det angeläget att formulera sig om Lena Nyman, skådespelerska i ett par filmer av Vilgot Sjöman, det var väl ändå något som låg i periferin av hans huvudsakliga intresseområden? Samtidigt säger det något om vidden av hennes genomslagskraft. Läs mer

Tuffa frågor med humorn som vapen

Regionteater Väst: Fejkflickan och På ren svenska
ur Fejkflickan. Foto Lina Ikse

Visst blev det bedårande scenkonst av vår tid.  Regionteater Väst har förlöst ännu ett par pjäser på aktuella teman, denna gång könsidentitet och rasism. Och är det nu så illa som det stundom sägs att barn i allt större utsträckning mår dåligt kan säkert såväl föreställningen ”Fejkflickan” som ”På ren svenska” bistå med bränsle till förståelsen. Läs mer

Mästerlig spaning – Instämmer i hyllningskören

Orionteatern – På spaning efter den tid som flytt
Nina Jeppson De står där och trängs i min bokhylla, alla sju delarna av Marcel Prousts romansvit, 3.486 sidor På spaning efter den tid som flytt. Tanken att se en ensam skådespelare göra 155 minuters teater av detta digra verk blev mig oemotståndlig. Nina Jeppssons ensamshow på Orionteatern i Stockholm är i alla avseenden enastående fenomenal. Nyligen hänfördes jag av ett grekiskt gästspel i Göte Läs mer

Teater + stickning=sant

misantropentröjor Att teater är så mycket mer än bara människor som framträder på en scen är vi ju alla överens om. Men att stickning och teater hör ihop är kanske lite mer otippat. I alla fall så är det så när Folkteatern i Göteborg ordnar stickcafé under rubriken ”Sticka din egen Misantropernatröja ”. Det går också att köpa stickbeskrivningar till de fantastiska tröjor som skådes Läs mer

Frida en höjdpunkt

Göteborgs Dans- och teaterfestival – Frida Ki Allo & Muyte Maker
Ur Frida Ki Allo

I ett 90 minuters multimedialt mästerverk bjöd skådespelaren Katarina Damvoglou med teatral kraft, värdig en grekisk aktör, på en utflykt genom den mexikanska konstnären Frida Kahlos dramatiska leverne i dialog med bildskaparen Robin Beer. Det är synd att behöva skriva att detta gästspel från Aten bara gavs en gång. Läs mer