Utanförskapets patrioter

Det finns en återkommande grundproblematik i Astrid Trotzigs författarskap: utanförskap och upplevelsen av att vara annorlunda på ett sätt som gör tillvaron konstant försatt i obalans. Det här är en i sanning tragisk omständighet, och i den litterära tragedin är det just sådana obalanser och förskjutningar som utmanar normaliteten som brukar utgöra drivkraften, därur uppstår handling som i tragedins upplösning kräver offer för att ordningen ska återupprättas. Det hör till att den som går under, en Oidipus, en Hamlet eller en Josef K, är oskyldiga, de handlar med den logik som följer av öden de inte själva rått över eller kunnat förstå innebörden av. Läs mer