Vi lever i en rädslans tid, menar Zygmunt Bauman. Industrisamhällets strävan efter förutsägbarhet håller på att ersättas av senmodernitetens osäkerhet inför den allt närmare framtiden. Han knyter därmed an till Manuel Castells analys av det framväxande informationssamhället, men med att annat angreppssätt. Läs mer
Kibbutzen var den israeliska arbetarrörelsens spjutspets, skriver författaren i förordet och berättar hur tagen han blev av det han mötte när han kom som volontär till en kibbutz 1985.
”Här såg jag för första gången i realiserad form det socialistiska samhälle som jag drömt om.”
”Ålderdomen är en mask som vi tvingas bära” skrev Simone de Beauvoir, och satte ord på den erfarenhet som många gör när tillräckligt många år av livet förflutit, att det inre åldrandet långt ifrån alltid går i takt med det yttre, och att det inte behöver vara någon skillnad vare sig intellektuellt eller när det gäller känslor mellan den yngre och äldre versionen av samma människa. Utom då att erfarenhet kan lägga till ytterligare en kvalitativ dimension t.ex i bedömningssituationer som kräver ett balanserat omdöme. Läs mer
En svensk teaterhistoria utges inte varje dag och det nya trebandsverket är mer än välkommet. Jag har inte läst de första två delarna, men den sista delens 505 mastiga sidor är nog för att imponera på mig. Läs mer
”Övertrycket måste ut. Allt måste skrivas upp på samvetets svarta tavla” står på sidan 358 i Ulf Lundells senaste roman ”Vädermannen” – den elfte sedan debuten med ”Jack” 1976.
Jag tolkar dessa ord som en programförklaring för hans sätt att skriva. Den böljande prosan – numera förkortade uttryck ibland, som vore det dagboksanteckningar – och de långa meningarna – som att surfa på en jättevåg, skrev en kritiker en gång – samt skildringarna av stormar, regn, väderomslag och naturens skiftningar – gör att man som läsare mycket väl kan fås att tro att alltihop är en besvärjelsebön som måste ut. Läs mer
Det är i år trettio år sedan den palestinsk-amerikanske litteraturvetaren Edward Saïd gav ut sin Orientalism, en bok som kom att få stor och bestående betydelse för hur den begreppsliggör och beskriver ett för västerländsk kolonialism och imperialism grundläggande förhållningssätt till de människor som fanns i länderna som kolonialiserades och tvingades in i imperier, där de plundrades på sina tillgångar och makt- och intressepolitiskt underordnades kolonialmakterna. Läs mer
Varför skriver man en självbiografi? För att hitta sanningen om sig själv? För att få en anledninng att gå tillbaka? Eller helt enkelt bara för att ha kontroll av bilden av den egna personen. Läs mer
Första boken blev hyllad. En stor kritikersuccé som också sålde bra. Nästa Stieg Larsson sas det till och med. Själv var jag inte alls förtjust. Nu har uppföljaren kommit. Den svåra nummer två. Den som bekräftar eller avfärdar ett författarskap. Så jag tänkte att kanske hade jag fel och de andra rätt. Kallentoft fick en chans till. Läs mer
Att skriva ordboksrecensioner ger i allmänhet inte så många möjligheter till snabbkritik, till skillnad av väderhäftig kritik som kunde riktas in på eviga detaljer, men i det korta med sitt huvudspår språk och billig poäng av antingen utförlig eller icke av tillräckligt utförlig bok, har däri med det rätt få saker att ta fasta på, men helt klart att den här är ordboken under redaktion Mona Wiman inte överhövdan fyller alltför väl kraven på en utförlig etymologisk ordbok, absolut ingen man blir alltför lyrisk över överhuvudtaget. Läs mer