Har universum någon mening?

Det finns ingen avsikt eller mening med mänsklighetens existens. Men den kanske rullar på ett tag till, trots partikelkollisioner i vår egen regi och trots ett våldsamt universum även det helt utan regissör. Läs mer

En förundrad pojke från Hjoggböle

En vacker berättelse om vägen mot och kulmen på en livskris
Är denna bok.
Eller om man så vill: en självbiografi. Läs mer

Unga spanar mot framtiden

Hur kommer vi att kommunicera om drygt tio år? Den frågan kan väl intressera oss lite till mans och naturligtvis även Posten, detta ärevördiga statliga verk som startade för 372 år sedan. Mitt sista riktiga postkontor byggdes på 60-talet, när brevet fortfarande hade en stark ställning. Ovanför entrén till det nu nedlagda postkontoret fanns – och finns fortfarande – en stor fasadplatta i granit med ”Post” ingraverat i jättebokstäver. Läs mer

Bildkonstnär tar sig ton i ord

För några år sedan var jag på en av Blå Tågets sista spelningar. Den ägde rum i en marmorsal på Konstakademien i Stockholm och publiken bestod mest av någon slags konstnärlig vänförening, idel blåhåriga damer från Östermalm. I fonden bakom bandet hade man med rött rinnande bokstäver borstat upp orden Uppror och förförelse. Läs mer

Finns det någonting bakom slumpen?

Katarina Bjärvall har tidigare skrivit två fackböcker, Vill ha mer. Om barn, tid och konsumtion och En gravad hund. Det svenska språket i en mångkulturell vardag.
Under tiden är hennes debutroman. Även här får man prov på Katarina Bjärvalls intresse för det mångkulturella Sverige. Romanen befolkas av både infödda svenskar och kurdiska flyktingar, som trots att de bor ganska nära varandra ändå lever i olika världar. Slumpen gör att dessa människor med sina olika erfarenheter möts. Läs mer

Ett avstamp för debatt om regionen

Vem som har ansvar för välfärden, är den viktiga fråga som ställs i denna antologi. Ett svar i tiden tycks vara att det har varje individ själv. Men det svaret blir absurt i en tid då den globala uppvärmningen akut står på dagordningen. I en värld med extrem individualism skulle vi inte ens ha upptäckt problemet och än mindre kunnat diskutera vad som behöver göras. Läs mer

Kärlek och frustration

”Du är mitt dyrbara ark papper. Jag skriver min dikt över dig och orden vill komma nu, bara låta det ske och sugas in i dig. En rad för varje revben, en punkt där stroferna strålar samman.
Din mångskiftande kropp med den skimrande huden.
Jag bryter dig mitt itu som om jag klöv ett äpple eller bröt isär en apelsin.” Läs mer

En drömmare och hans mopeder

Manolis är en hyllad men numera pensionerad murare som bor i en liten, knappt levande, by på en ö i den grekiska arkipelagen. Hans nuvarande liv går mest ut på att få tiden att gå, den tid som trots allt går delar han mellan tre ”hem”. Dels lägenheten där frun bor, en fru Manolis inte längre träffar, han kan inte ens tänka sig att skilja sig, då måste han ju prata med henne, dels Jannis bar ett tiotal meter därifrån där han sitter vid sitt ensamma bord och dricker öl, och dessutom en kalivi uppe på berget där han odlar tomater och äggplantor och ofta sover om nätterna. Läs mer

Ingenting försvinner

Ingenting försvinner. Allt finnas kvar.
Så gick mina barn och småsjöng på det tidiga nittiotalet. SVT hade ett sommarlovsprogram som lärde ungarna att sopsortera. Budskapet var tydligt och uppenbarligen sant.
Frilansjournalisten Mattias Hagberg fick sitt andra barn för ett par år sedan. Alla som haft småbarn vet hur mycket sopor de alstrar. Eller rättare. Vi vet inte, men vi anar att det är massor. För vi behöver ju aldrig se den samlade mängden. Den försvinner så smidigt ner i soprummet och sedan bort. Bort vart? Läs mer

En stillsam berättelse

Anneli och Cecilia är bästa vänner. Har alltid varit, sedan barndomen och genom livet. Men plötsligt, efter en simtur en sensommardag, förändras allt. Det som funnits i bakgrunden går inte att tränga undan längre. Anneli är förälskad i Cecilia. Läs mer