Varför läser man deckare?
Jag vet inte hur många det var som läste deckare i min ungdom. Men andelen av befolkningen bör rimligen ha varit mindre än idag. De många och välsorterade bokhandlarna hade bara deckare i begränsad omfattning. Genren betraktades som lättgods, ja närmast i veckotidningsklassen, böckerna var billiga av pockettyp och kallades kioskdeckare. Läs mer
En genre med begränsningar
Kritikerna brukar klaga på att kriminalgenren är så begränsad. Att den är så full av klichéer att man nästan bara behöver läsa en enda deckare för att ha förstått hela grejen. Tänk om de har rätt? Det finns stunder då jag nästan tror det. Läs mer
Kriminalberättelsen som samtidsskildrare
Sociologer gillar den, kultserien The Wire som är ett utmärkt exempel på hur kriminalberättelsen kan vara så mycket mer än historien om ett brott. Många är författarna som vill skildra eller rent av förändra samhället med hjälp av sina historier. Sverige är på många sätt ett föregångarland när det gäller den här delgenren men det finns många utländska efterföljare. Läs mer
Vem vågar satsa på kvalitetsdeckare?
Den kvalificerade översatta deckaren lever farligt i Sverige. När svensken allt mer fokuserar på svenska författare och förlagen i kristider skär ner på utgivningen är det bistra tider för den som läser den typen av böcker. Läs mer
Väggarnas motstånd mot ockupationen
Mia Gröndahl har under många år fotograferat livet i palestinska flyktingläger på olika platser och presenterat bilderna på åtminstone en vandringutställning. Nu återvänder hon och dokumenterar i en bok tidsandan som den återspeglas i graffitin i Gaza. Läs mer
Varför brinner våra skolor?
Varje dag brinner en skola i Sverige. Varje år kostar det kommunerna 500 miljoner kronor. Det motsvarar 1000 lärartjänster. Läs mer
En frimärkssamlares mödosamma vardag
Det är svårt att fånga samlarsjälen, universellt verkar den lierad med själva människan. Antropologer finner draget världen över, för överlevnad och i lyx. Finns det något som ändå utmärker frimärkssamlaren? Den utomstående kan ha svårt att förstå hur somliga blir så inbitna i filatelin, som egentligen är ett oändligt område, det är blott fantasin som begränsar. Ibland som det rentav blir av en existentiell tillvaro för filatelisten, långt mer än av en hobby. Vad som är så speciellt får vi inte svar på, och vill kanske inte utpräglat ställa oss den frågan, men kanske belyser vi lite om branschen med denna intervju med Manfred Stier. Läs mer
Frimärkssamlandets årsringar
Visst var frimärksalbum fordom, framför allt de i läder, mycket stillfulla, gjordes av hantverk, nämnas kan t.ex. finländska Norma. Ännu lite längre tillbaka gjordes album av små firmor och var än mer i handarbeten och kunde vara påtagligt exklusiva och förhållandevis dyra. Läs mer
