Framtiden finns i staden. Här finns utbildningen, vården, kulturen och jobben. Därför vill alltfler bo i en stad och väl där vill alltfler bo centralt. Det blir en ekvation som blir allt svårare att uppfylla. Samhällsteoretiker av olika slag har fångat upp signaler om alltmer immanent produktion, som ofta fungerar utmärkt i en fabriksfri miljö. Råmaterialet är då varken trä eller järnmalm utan kreativitet. Runt storstadens resterande men utdaterade industrimiljöer ska den goda staden växa fram. Läs mer

Utan att blunda för fattigdom och segregation tycker jag det är dags att skriva in sig i ytterligare en berättelse om förortens framtid. Artikeln bygger på iakttagelser av samhällsbyggande från tre delområden i Angered, nämligen Gårdsten, Hjällbo och Hammarkullen. Grundläggande skillnader i strategival har lett till olika sätt att möta de utmaningar dagens globala samhälle erbjuder. Min utgångspunkt är att den ökande graden av komplexitet och snabb förändring som präglar dagens samhälle öppnar för helt nya och ytterst gynnsamma möjligheter till utveckling i just dessa områden. Läs mer

Från Föreningen Mötesplats Hammarkullen, Angered den 3 mars 2011

Vi har läst SDN Angered – Budget 2011 och har förstått att en av era ledstjärnor för hur ni vill gå tillväga i stadsdelen är att ”åstadkomma största möjliga delaktighet/medskapande för invånarna i både planerandet och genomförandet av olika aktiviteter”. Vi har också förstått att ni är måna om att, i enlighet med ”Vision Angered med tillväxtperspektiv”, fokusera på tillväxt genom skapandet av nya mötesplatser. Läs mer

”Det kändes som vi vann OS!” sade fjortonårige Fitim Aliu när ungdomarna på Mixgården i Göteborgsförorten Hammarkullen med stöd av sina fritidsledare och en bred opinion sommaren 2009 vann kampen mot hotande nedskärningar på fritidsgårdarna. Fitim Aliu var en av dem som drog igång den namninsamling som inledde de framgångsrika protesterna. Politikerna backade helt i början av juli. Läs mer

Vad som håller på att ske bland unga i landets förorter har varit föremål för en intensiv diskussion under de senaste åren. Medierna har rapporterat om ett flertal oroligheter, framförallt i Malmö och Göteborg, med stenkastning, bränder och öppna motsättningar mellan ungdomar och polis. Inte sällan har det gjorts en koppling mellan utanförskap, oroligheter och för vissa unga en befarad inslussning in i mer organiserad kriminalitet. Det har också talats om att de kriminella ligorna, som tar lagen i egna händer, hotar vittnen och företrädare för domstolsväsendet med mera, utgör ett hot mot rättsstaten och i slutändan även mot demokratin. Kraven på beslutsfattare och myndigheter om att något måste göras åt situationen är många och kommer från ett flertal olika håll. Olika uppfattningar om vad som är det ”egentliga” problemet samt åsikter om vad de samhälleliga interventioner man önskar få utförda bör bestå av, uttrycks i stor skala. Som så många gånger annars i sammanhang som detta är emellertid de ungas egna röster relativt få, och när ungdomar väl får komma till tals görs de inte sällan till talespersoner för stora grupper samt tilldelas specifika positioner. Läs mer