”Jag lyssnar inte längre på radiomusik, …men jag vill fortfarande hänga med” Hur ungdomar mellan 13 och 15 år förhåller sig till dagsaktuella hitlåtar. Läs mer

I dagens moderna samhälle, till exempel i Sverige, spelar kunskap en stor och viktig roll. Det har ofta talats om ett nytt kunskapssamhälle, där frågor kring utbildning och information står i centrum snarare än industriell produktion. Här har den vetenskapliga och forskningsbaserade kunskapen tilldelats en viktig roll, eftersom den ses som särskilt tillförlitlig och användbar. Det är en rimlig utgångspunkt. Kring den vetenskapliga verksamheten har det länge funnits rigorösa system för kontroll, och en öppenhetsprincip som format forskningstraditionerna och fortfarande gäller som ideal i forskarvärlden. Det är svårt att hitta exempel på kunskapsprocesser som är omgärdade av en lika strikt kvalitetssäkringsapparat. Läs mer

När Nationalmuseum 1866 öppnade portarna för publiken var det slutet på en långdragen process, som varat i mer än femtio år. Själva museibyggnaden hade tagit mer än tjugo år av diskussion och spräckta budgetar att bygga, och debatten om huruvida Sverige behövde ett nationellt konstmuseum eller inte hade börjat redan på 1810-talet. Den processen – debatten om varför det behövdes ett nationellt konstmuseum, vilka som var inblandade i arbetet och hur de gjorde för att nå sina mål – är ämnet för min avhandling Från kungligt galleri till nationellt museum (Gidlunds 2009). Jag har däri undersökt grunderna och ursprunget till den statliga kulturpolitiken, som Nationalmuseum är det första stora svenska exemplet på. Hur kom det sig egentligen att staten kom att göra en av 1800-talets största investeringar i ett nytt konstmuseum? Läs mer