Teater mitt i urbana konflikter
En kompromisslös präst spelar David Bowie på elgitarr, en pingvin dansar i slowmotion och på ett tak bland rostiga paraboler blandar en fjäril kungfu, akrobatik och slapstick: välkommen till Angereds Teater! Läs mer
Blir EU mer demokratiskt nu?
Förra året var verkligen ett svenskt Europaår. Inte nog med att det var val till Europaparlamentet i juni, utan hela hösten var det Sverige som höll i EU:s ordförandeskapsklubba. Det blev dessutom ett ordförandeskapshalvår som kom att präglas av den långa processen för att försöka få Lissabonfördraget godkänt av alla medlemsstater, något som till sist lyckades och fördraget gäller därmed sedan den första december 2009. Läs mer
När mångkultur blir allt
Arbetsgruppen för mångkultur sammanträder, och ett tiotal beslutsfattare från Göteborgsregionens största kulturinstitutioner skruvar på sig i hårda trästolar. Tystnaden är påtaglig i konferensrummet.
– Vi behöver mer teori, suckar någon.
– Nej, det är förankring i verksamheten vi saknar, utbrister någon annan.
Rasoul Nejadmehr, mångkulturkonsulent i Västra Götaland, tar till orda:
– Så, när har ni tid att träffas nästa gång?
Återigen tar tystnaden plats i rummet, så när som på ett dämpat bläddrande i kalendrar.
– Ska jag komma med förslag på datum, eller vill ni säga? Läs mer
Med konsten som redskap
”Kultur i Västs uppgift är i första hand att utveckla samhället med hjälp av konst, inte utveckla konsten med hjälp av samhället”, säger Henrik Martén, en utav förvaltningens verksamhetsansvariga. Häri ligger utgångspunkten för det ålagda uppdraget. Läs mer
Museum och konsthall i kulturkrock
Vem bryr sig om ett kulturhistoriskt museum? Frågan kan verka märklig men väcker omedelbart en rad följdfrågor. Vilken roll spelar museerna i dagens samhälle, vem konsumerar det som museerna producerar? Vad gör museerna och för vem? Är det överhuvudtaget intressant för en kommun av Alingsås storlek att driva ett museum som anses sakna samtidsanpassning och som dessutom har för få besökare? Läs mer
Att samla en delad stad
Hösten 1959. Bertil tar farväl av sitt hem på Gröna gatan, i Majorna, Göteborg. Hans hem skall rivas – Bertil måste flytta på sig. Han är en av de första som fick se sin sociala tillvaro splittrad i samband med saneringen av Göteborg. Masthugget, Annedal, Landala, Olskroken och Haga stod på tur. Mellan åren 1959 – 1974 revs, sett till populationsmängden, dubbelt så många lägenheter i Göteborg som i Stockholm. Läs mer
Tio år av scenkonstbevakning
Grattis Nummer! Tio år av texter, bilder och videoklipp om scenkonst publicerade på nätet. Det har blivit en imponerande mängd. Och kvaliteten är genomgående hög. Vi lyfter på mössan och läser med nöje er jubileumsbok. Läs mer
Värdskapet på Göteborgs Konsthall
Vilka strategier använder sig dagens kulturinstitutioner av för att närma sig de politiska kraven? Hur går man tillväga för att visa på sin sociala relevans och för att försöka öka besöksstatistiken? En strategi kan hittas på Göteborgs Konsthall. Här har besökarna i utställningshallen tillgång till kompetent personal som fungerar både som bollplank och informationsbärare. Meningen är bland annat att fördjupa den enskildes konstupplevelse samtidigt som man vill avdramatisera mötet med samtidskonsten. Läs mer
Glänta & Jag – Konstens politiska möjligheter
Ett konstverk – en text, en bild, en låt, en pjäs eller vilken estetisk skapelse som helst – utgör alltid ett påstående. Även om konstnären inte har som avsikt att kommentera något, speglar verket en föreställning om samhället och världen. Enligt filosofen Jacques Rancière finns det ingen opolitisk konst. Däremot finns det konst som står utanför, som för in något nytt på scenen och ändrar sakernas tillstånd, medan annan konst upprätthåller den rådande maktordningen. Konsten talar på en sinnlig nivå. På ett annat sätt än det rationella argumenterandet erbjuder den frihet, fantasi och olydnad. Läs mer