scenkonst

topplänk.böcker

Skala lök eller skala sig själv

Det myllrar av bilder bakom den fårade pannan i det sorgmodiga schnauzerfejset där mustaschen hänger grov över den framskjutande underläpp som den odlats för att dölja. Günter Grass skriver sig tillbaka genom livet, och gör samtidigt en omtagning av sina verk genom att visa vilka upplevelser och erfarenheter som där organiserades om på det hemlighetsfulla vis som innebär att stor litteratur blir till. Läs mer

Smärta – en medicinsk översikt

Läs mer

Oborstad tidig Mumin

Jorden går under! Den ohyggligt spännande följetongen börjar på fredagen!
Förbjudet för mycket små barn! OBS! Läs mer

Regional utveckling stavas inte
s-t-o-r-r-e-g-i-o-n

Runt om i Sverige pågår nu ett frenetiskt arbete med att försöka ta ut rätt kurs i regionfrågan. Remisstiden på Ansvarskommitténs betänkande har gått ut och Finansdepartementet har nu runt 400 remissvar att hantera. Alla vi som är engagerade i regionpolitik har troligtvis samma önskemål inför framtiden. Vi vill skapa bästa möjliga förutsättningar för tillväxt, företagsamhet och en god livsmiljö. Frågan är om vägen till denna utveckling stavas s-t-o-r-r-e-g-i-o-n. Jag, och hela den samlade politiken i Halland, tror inte det. Läs mer

Detta allt för Hekuba?

”Och detta allt för Hekuba, för ingenting!” säjer Hamlet sedan han hört Förste Skådespelaren ge ett prov på sin konst. ”Minsann skiftar han inte färg och får tårar i ögonen!” säjer Polonius inför detta exempel på hur smärta kan beskrivas på teatern. ”Sluta för allan del!” ropar han. Läs mer

Oundviklig fråga bakom ett självmord

Natten till den 23 maj 1977 hoppar den tjugofyrårige Bengt Wirén från Västerbron i Stockholm. Hans närmaste vän var Niklas Rådström, som redan då debuterat som författare. Nu har han skrivit en bok om sin vän, om deras vänskap och om självmordshandlingen, hur den kan utlösas, hur den framställs i skönlitteraturen och vad den betyder för dem som stått den döde närmast. Läs mer

En roman som stannar kvar

Lilla kalle klantmaja – en berättelse om en kvinnas skam och självrespekt.
Karen kör motorvägen fram. Det ligger en långtradare framför henne. Hon avskyr att köra om, men nu är det bråttom, bråttom, hennes händer håller hårt i ratten, tankarna är långt borta. För sent märker hon att vägen svänger skarpt, och plötsligt hörs bara det hårda skrapet av metall mot metall när bilen kör in i mitträcket och börja volta. Skälet till bilresan som slutar så olyckligt heter Richard, och han har övergett henne. När hon—efter att ha sökt Rickard med ljus och lykta, och tryckt så många gånger på mobiltelefonens återuppringningsknapp att symbolen försvunnit—får reda på att han är på väg att resa iväg tillsammans med den nya kvinnan, kastar hon sig i bilen för att köra till flygplatsen. Läs mer

Poet som berör

Jag läser rakt igenom, jag läser lite här och några rader där och hur jag än läser hänger det på nåt märkligt vis ihop. Musikern, estradpoeten och programledaren, Navid Modiri (f. 1983), debuterar litterärt med den till omfånget tunna diktsamligen Skrik om du brinner. Läs mer

Saga i rasande tempo

Baksidestexten på Marianne Sporres debutbok lockar mig. En saga inspirerad av en samling autentiska brev från 1800-talets Sverige funna på en vind i Minnesota. Titeln Johannas saga gör att jag förväntar mig en sagoberättare som låter ordens målade bilder dröja i lyssnarens blick. Läs mer

MY FAIR LADY

GöteborgsOperan, premiär 2007-10-13
Efter George Bernhard Shaws pjäs Pygmalion
Musik Frederick Loewe
Text och dialog Alan Jay Lerner
Dirigent Mika Eichenholz
Översättning och bearbetning och regi Rikard Bergqvist
Koreografi Gunilla Olsson Karlsson
Scenografi Tomas Sjöstedt
I rollerna: Thérèse Andersson, Fredrik Lycke, Anders Beckman, Erik Gullbransson, Niklas Andersson, Catherine Hansson, Jessica Zandén, Daniel Engman, Jesper M Sjöberg, Alexander Larsson, Martina Pettersson, Karolin Funke, Sten Pernmyr, Timo Nieminen, Pierre Hagman, m.fl. Läs mer