Att Carl Bildt kan vara besserwissrig, mästrande och arrogant och samtidigt långsint får vi veta i den här ambitiösa boken – genom kommentarer och omdömen från personer nära den förre utrikes- och statsministern.
Få väcker så mycket känslor som Bildt. Han är en mästare på att glida undan svar i intervjuer. Och han har beskrivits som en teflonman vilken skickligt skakar av sig skandaler och misstag.
Föreställningen Karl Gerhard artade sig till något av ett lustmord på minnet av en svensk underhållningsikon. Räddningen är att Tomas von Brömssen så vördnadsfullt lyckas porträttera honom. Men Gerhards politiska betydelse och konstnärskap får dessvärre stå tillbaka för hans privatliv. Synd. Läs mer
Sayed har påbörjat ett projekt med att spela in slumpvisa röster från samhällets alla hörn och klasser (han lyssnar likt änglarna i Wenders Himmel över Berlin). Han sitter i sin halvsunkiga lägenhet och klipper och klistrar dessa röster till någon form av helhet ”Så att medborgarna kan förstå vilka dom är och vad dom gör här.” På väggarna kikar från ena sidan farfaderns stora idol Per Albin Hansson ner på honom, från andra sidan Yassir Arafat. De är hans ideologiska arv. Läs mer
Jag har läst en roman med en ståuppkomiker som huvudperson. Stundtals roligt, men mestadels om en ytterst plågad man. Plågad av sitt självförakt och sin historia, av vad som hände honom i barn- och ungdomen. Vad som sedan följde får vi inte veta mycket om, mer än att han är/var gift och har barn. Vid fjortonårsåldern går han på matematikkurs tillsammans med en från samma skola. De blir vänner och hamnar senare på ett slags förberedande militärutbildning. Läs mer
Blade Runner 2049 är en uppföljare av sorten ”mer av samma vara” som undviker att kännas som en upprepning av sin föregångare, även om man plockar flitigt från dennes olika ingredienser: frågor om vad det innebär att vara människa, en framtidsstad badande i neon, samt den mystiska betydelsen av en häst. Läs mer
Victoria Olmarker lyckas suveränt att med det mest finstilta kroppspråk precisera den ekonomiska manliga elitens diskreta charm. Satiren om tidningshuset Stampen är en elegant beskrivning av hur verkligheten överträffar dikten. Samtidigt på Göteborgs stadsteaters lilla scen i källaren tar ett extremt spelsätt näst intill udden av Sartres frihetsdrama Flugorna efter antik förlaga om makt, skuld, hämnd och hat. Missa inte dessa två föreställningar! Läs mer
Jag är som person närmast totalt annorlunda, och har en näst intill helt skild bakgrund, än berättaren i Evin Ahmads debutroman En dag ska jag bygga ett slott av pengar. Jag är man, sextio år gammal, född och uppvuxen i ett litet, på den tiden, idylliskt samhälle några mil utanför Göteborg. Jag har aldrig blivit drabbad av krig eller annat som tvingat mig eller min familj att ta till flykten som överlevnadsvapen. Läs mer
