Denna dödsbringande svartsjuka!

Svartsjukans demoner har intagit Göteborgsoperan och orsakat en helaftonskväll med passion, svek, hämnd, våld och död till musik som med kraft gestaltar verkens känslomässiga berg- och dalbana. Det handlar om italiensk opera med igenkännbara handlingar med vokal dramatik som kan få huden att knottra. Läs mer
Kvinnorna fick guldet att glimma

Olafur Sigurdson som dvärgen Alberich är ett vokalt kraftpaket av stort mått. Det är kring honom som historien cirklar i första delen, Rhenguldet, av Richard Wagners Nibelungens ring, som Göteborgsoperan just sjösatt. Ingen lätt sak för den som ska få det att funka lika bra på scenen som i orkesterdiket. Att ta till humorn och tron på publikens fantasi kan hjälpa. Läs mer
Ett högkalibrigt äventyr

Ett mäktigt, praktfullt, välspelat och känslofyllt äventyr. Ringaren av Notre Dame på Göteborgsoperan är en fullträff som familjeupplevelse. En mer lättillgänglig musikal har jag svårt att minnas. Här konfronteras motsatser och fördomar. Körpartierna är mäktiga. Tempot högt. Rollbesättningen träffsäker. Därtill en högteknologisk scenografi som levandegör denna enorma katedral med hjälp av gigantiska ledskärmar. Läs mer
Operaverk som tändande gnista

Det våghalsiga operaprojektet Monstret i labyrinten blev under fem dagar Göteborgsoperans första presentation av ett verk av Jonathan Doves och mersmaken bet sig fast. Musiken, sången, dramaturgin, scenografin blev tillsammans ett kraftfullt uttryck för den kollektiva kraftens förmåga att ingjuta mod och hopp. Läs mer
Än är det lätt, än mycket tungt
Danskonst i världsklass
Filminspelning ger färg
åt mytiskt kärleksdrama

Det är i grunden en dyster historia, det som blev Richard Strauss’ tredje opera på ett känt mytologiskt kvinnonamn, Ariadne, kungadottern som räddade Theseus ut ur labyrinten och flydde med honom till ön Naxos, där hon övergavs och där själva operan tar vid. Att muntra upp det hela med Fellinikryddad commedia blir till en nödvändighet. Sofie Asplund är anrättningens räddare. Läs mer
Gott och ont på scenerna

Fyra kvinnogestalter ur historia och dikt har intagit var sin Göteborgsscen – Kristina, Shen Te, Jeanne d´Arc och musikalens Christine Daaé. Ingen dålig kvartett. Tillsammans väcker de en rad frågor om godhet, kärlek och fanatism. Ändå är det en man som till sist ger mig en känslomässig kick. Fred Johansons operafantom gör mig andlös. Läs mer