Kulturpolitik blir kulturplanering

Denna text utgår från att traditionella hierarkier, både med avseende på kulturbegrepp och politiska system, på 1990-talet utmanas på det kulturpolitiska området. Det är inte längre självklart vad som ska betraktas som ”kultur”, än mindre vad som ska betraktas som ”god” och ”dålig” kultur. En förskjutning mot att de lokala, regionala och internationella nivåerna tilldelas en ökad politisk och ekonomisk makt på bekostnad av den nationella kan också iakttas. Läs mer

Kulturstrategi i förorten

Det finns visionära dokument på många håll i samhället. Något att stolt visa upp vid högtidliga tillfällen. Sådant som värmer för stunden. Men när visionerna ska landa i vardagen skådar man oftast rakt in i den råkalla dimman. Hur är det med Göteborgs teoretiskt avancerade kulturpolitiska strategi? Är den enbart något för parnassen eller även för folket? Läs mer

Från visioner till lokal kulturpraktik

En snöig vinterdag för två år sedan åkte jag ut till Bergsjön för att träffa stadsdelschefen Christina Börjesson. Hon hämtade mig med bil vid busshållplatsen och vi körde till stadsdelsförvaltningen som hade sina lokaler i ett nedslitet hyreshus byggt i början av 70-talet. Mina förväntningar sjönk. Allting andades tristess, en känsla som förstärktes av det grå vädret. Läs mer

Konstprojekt med folkligt inflytande

Where do we find art? And how are our perceptions of art altered when we recognize that an artwork is defined as such by the context and space within which it is placed? Läs mer

Kultur alltmer politiskt laddat

Visst kan kultur vara provocerande och politiskt medvetet, inte minst hos kulturproducenterna själva. Politiker borde därför vara nöjda, inte minst kulturpolitiker. Men istället har politiker för det mesta aktat sig för att diskutera kulturens politiska dimensioner. Kulturpolitik har mest handlat om att diskutera kulturens spridning i samhället. Läs mer

Ett sekel av politisk kultur

Jag tror att utvecklingen i och av den kulturpolitiska diskursen går att sammanfatta i tre huvudsakliga slutsatser. Den ena rör kulturbegreppets omvandlingar. Den andra berör skälen till att den kulturpolitiska diskursen fick det förlopp och innehåll den fick. Den tredje slutsatsen har att göra med kulturpolitikens relation till folkhemmets uppbyggnad och utveckling. Medan den första kan klaras av i några stycken kräver de två andra mer omfattande utrymme. Läs mer

Tre unga röster om staden

Intresset för stadens framtid tycks ha spridit sig ner i åldrarna. På två av Göteborgs centrala gymnasier finns möjligheten att välja kursen Staden och framtiden. Intresset är stort och på kursen görs projekt där eleverna reflekterar över stadsrummet, platsen och kvalitetsbegrepp. Tre av eleverna berättar om vad de ser för värden i centrala staden. Läs mer

Kampen om stadens platser

Internet är inte bara något som försiggår i en abstrakt verklighet utan vår världsbild har påverkats i grunden av den. Vår förståelse av omvärlden är starkt kopplad till bilder som leder tankarna vidare. Staden betraktas med nya ögon, ungefär som vi gjorde med vårt kära jordklot när vi fick se bilderna på det från rymden. En viktig tanke med nätverk är att det existerar ett antal noder i ett spretigt och kanske oöverskådligt system av möjliga kontakter. I noder sker extra många och extra intressanta möten sker. Möten kan ske på nätet men också i det fysiska rummet. Staden är där folk rör sig mest och där spännande möten lättast kan ske. Vi har helt enkelt fått upp ögonen för ”platsen” i staden. Läs mer

Tankar om staden och framtiden

I staden vimlar det av människor, många är i rörelse, andra uppehåller sig en stund på någon av stadens alla platser. Ytterligare andra tycks ha gjort någon del av det offentliga rummet till sitt egen; de givna mötesplatserna, favoritbänken, det där hörnet som rundas varje dag på väg till och från jobbet eller det där stället man alltid stannar till vid för att blicka ut över kanalen, gågatan, hamnen, eller vad det nu är. Vissa platser i staden, eller till och med hela delar av staden, kan kännas som ens egna, som om de vore en del av ens person och ens person en del av dem. Mina platser är inte de samma som någon annans platser; den stadsdel du kan sedan barnsben kan för mig vara en blind fläck. Kanske är det just de här skillnaderna i upplevelsen av staden och dess många platser och rum som skapar kontraster och öppnar upp för nya möjligheter, både till förändring och förnyelse men även till bevaring. Läs mer

Världen som ett hologram

Hundra år kan vara litet eller mycket, beroende på perspektiv. För människan som djur betyder det inte särskilt mycket, men socialt och kulturellt kan hundra år vara ganska mycket. Inte minst de senaste hundra åren. Det markerar grovt räknat både början och slutet av den klassiska industrikapitalismen. Nästan inget hörn av världen har gått opåverkat ur vad som skett under den tiden. Läs mer