Färg och ljus för en trivsammare stad

Färg finns överallt, runt omkring oss, i mängder av olika kulörer och nyanser. Med synen ser vi färg och informationen kring det vi ser ger signaler till vår hjärna som får oss att uppfatta och förstå vår omgivning. Vi påverkas av färg på olika sätt större delen av dagen. Jag har i ett projekt på HDK (Högskolan för design och konsthantverk) fokuserat på att undersöka de färger som gör störst intryck på oss – speciellt när allt annat är grått och tråkigt – nämligen de starka och klara färgerna. Läs mer

Vackra, smarta textilier lyser upp

Smarta textilier är mer än bara textilier. Det kan vara gardiner som lyser upp i mörker eller kläder som mäter EKG eller blir svala i extrem hetta. Textilier som är försedda med ”smarta funktioner” för att ersätta tekniska apparater är framtidens textila produkter.
Dessa nya textilier kan exempelvis användas till kläder inom vården, sportkläder och skyddskläder, men också inredning, byggnader, bilar eller biomedicinska implantat. På Textilhögskolan i Borås bedrivs ett spännande innovationssystem som ska skapa nästa generations högteknologiska textila produkter. Det forskas bland annat om hur man för samman design och teknik.
Läs här om textildesignern och doktoranden Barbara Jansens lysande tyger. Läs mer

När skenet bedrar

Ibland är verkligheten en illusion som förmedlas från sändare till mottagare. Ta exempelvis en tevemottagare. Vad är det man ser i sin mottagare? Verkligheten vid sändarpositionen? Eller något annat? Läs mer

Att samla en delad stad

Hösten 1959. Bertil tar farväl av sitt hem på Gröna gatan, i Majorna, Göteborg. Hans hem skall rivas – Bertil måste flytta på sig. Han är en av de första som fick se sin sociala tillvaro splittrad i samband med saneringen av Göteborg. Masthugget, Annedal, Landala, Olskroken och Haga stod på tur. Mellan åren 1959 – 1974 revs, sett till populationsmängden, dubbelt så många lägenheter i Göteborg som i Stockholm. Läs mer

Med konsten som redskap

”Kultur i Västs uppgift är i första hand att utveckla samhället med hjälp av konst, inte utveckla konsten med hjälp av samhället”, säger Henrik Martén, en utav förvaltningens verksamhetsansvariga. Häri ligger utgångspunkten för det ålagda uppdraget. Läs mer

Teater mitt i urbana konflikter

En kompromisslös präst spelar David Bowie på elgitarr, en pingvin dansar i slowmotion och på ett tak bland rostiga paraboler blandar en fjäril kungfu, akrobatik och slapstick: välkommen till Angereds Teater! Läs mer

När mångkultur blir allt

Arbetsgruppen för mångkultur sammanträder, och ett tiotal beslutsfattare från Göteborgsregionens största kulturinstitutioner skruvar på sig i hårda trästolar. Tystnaden är påtaglig i konferensrummet.

– Vi behöver mer teori, suckar någon.
– Nej, det är förankring i verksamheten vi saknar, utbrister någon annan.
Rasoul Nejadmehr, mångkulturkonsulent i Västra Götaland, tar till orda:
– Så, när har ni tid att träffas nästa gång?
Återigen tar tystnaden plats i rummet, så när som på ett dämpat bläddrande i kalendrar.
– Ska jag komma med förslag på datum, eller vill ni säga? Läs mer

Museum och konsthall i kulturkrock

Vem bryr sig om ett kulturhistoriskt museum? Frågan kan verka märklig men väcker omedelbart en rad följdfrågor. Vilken roll spelar museerna i dagens samhälle, vem konsumerar det som museerna producerar? Vad gör museerna och för vem? Är det överhuvudtaget intressant för en kommun av Alingsås storlek att driva ett museum som anses sakna samtidsanpassning och som dessutom har för få besökare? Läs mer

Värdskapet på Göteborgs Konsthall

Vilka strategier använder sig dagens kulturinstitutioner av för att närma sig de politiska kraven? Hur går man tillväga för att visa på sin sociala relevans och för att försöka öka besöksstatistiken? En strategi kan hittas på Göteborgs Konsthall. Här har besökarna i utställningshallen tillgång till kompetent personal som fungerar både som bollplank och informationsbärare. Meningen är bland annat att fördjupa den enskildes konstupplevelse samtidigt som man vill avdramatisera mötet med samtidskonsten. Läs mer

Glänta & Jag – Konstens politiska möjligheter

Ett konstverk – en text, en bild, en låt, en pjäs eller vilken estetisk skapelse som helst – utgör alltid ett påstående. Även om konstnären inte har som avsikt att kommentera något, speglar verket en föreställning om samhället och världen. Enligt filosofen Jacques Rancière finns det ingen opolitisk konst. Däremot finns det konst som står utanför, som för in något nytt på scenen och ändrar sakernas tillstånd, medan annan konst upprätthåller den rådande maktordningen. Konsten talar på en sinnlig nivå. På ett annat sätt än det rationella argumenterandet erbjuder den frihet, fantasi och olydnad. Läs mer