Ökad polarisering i morgontidningsläsningen

Att göra framtidsscenarier är svårt. Mycket svårt. Ofta görs förutsägelser inför lanseringen av olika produkter, dvs innan de ens kommit ut på marknaden och det är alltför många faktorer att ta hänsyn till för att det ska vara möjligt att förutspå hur framtiden kommer att te sig. Ett tydligt exempel är lanseringen av mobiltelefoner, där forskare främst såg dess potential för räddningspersonal, vilket var en mycket rimlig bedömning eftersom man tänkte sig att dess främsta funktion var att användas som just telefon. Att den skulle få den spridning och de användningsområden som den har fått kunde ingen försäga vid dess lansering (se t.ex. Carey & Elton, 2010). Men man kan naturligtvis göra förutsägelser också för produkter som redan finns på marknaden och fundera i termer av hur deras fortsatta liv kommer att gestalta sig. Ekonomer gör ofta det. Det är också vad vi avser att göra här. Läs mer

Ständigt uppkopplad och uppdaterad

Olika former av medier har under lång tid utgjort en central del i svenskarnas vardagsliv. Det talas om att vi lever medieliv eftersom vi inte bara använder medier, men rentav lever ett liv i medier, eftersom medierna blivit en självklar del av vardagen (Deuze, 2009; 2011a; 2011b). Detta hänger samman med att alltfler medier har blivit mer personliga och mer portabla. Läs mer

Förorten har framtiden i egna händer

Utan att blunda för fattigdom och segregation tycker jag det är dags att skriva in sig i ytterligare en berättelse om förortens framtid. Artikeln bygger på iakttagelser av samhällsbyggande från tre delområden i Angered, nämligen Gårdsten, Hjällbo och Hammarkullen. Grundläggande skillnader i strategival har lett till olika sätt att möta de utmaningar dagens globala samhälle erbjuder. Min utgångspunkt är att den ökande graden av komplexitet och snabb förändring som präglar dagens samhälle öppnar för helt nya och ytterst gynnsamma möjligheter till utveckling i just dessa områden. Läs mer

Innerstadens kreativa kris

Framtiden finns i staden. Här finns utbildningen, vården, kulturen och jobben. Därför vill alltfler bo i en stad och väl där vill alltfler bo centralt. Det blir en ekvation som blir allt svårare att uppfylla. Samhällsteoretiker av olika slag har fångat upp signaler om alltmer immanent produktion, som ofta fungerar utmärkt i en fabriksfri miljö. Råmaterialet är då varken trä eller järnmalm utan kreativitet. Runt storstadens resterande men utdaterade industrimiljöer ska den goda staden växa fram. Läs mer

Brev till Angereds lokalpolitiker

Från Föreningen Mötesplats Hammarkullen, Angered den 3 mars 2011

Vi har läst SDN Angered – Budget 2011 och har förstått att en av era ledstjärnor för hur ni vill gå tillväga i stadsdelen är att ”åstadkomma största möjliga delaktighet/medskapande för invånarna i både planerandet och genomförandet av olika aktiviteter”. Vi har också förstått att ni är måna om att, i enlighet med ”Vision Angered med tillväxtperspektiv”, fokusera på tillväxt genom skapandet av nya mötesplatser. Läs mer

Förortens nödvändiga kamp

”Det kändes som vi vann OS!” sade fjortonårige Fitim Aliu när ungdomarna på Mixgården i Göteborgsförorten Hammarkullen med stöd av sina fritidsledare och en bred opinion sommaren 2009 vann kampen mot hotande nedskärningar på fritidsgårdarna. Fitim Aliu var en av dem som drog igång den namninsamling som inledde de framgångsrika protesterna. Politikerna backade helt i början av juli. Läs mer

Förorten – något att vara orolig för?

Vad som håller på att ske bland unga i landets förorter har varit föremål för en intensiv diskussion under de senaste åren. Medierna har rapporterat om ett flertal oroligheter, framförallt i Malmö och Göteborg, med stenkastning, bränder och öppna motsättningar mellan ungdomar och polis. Inte sällan har det gjorts en koppling mellan utanförskap, oroligheter och för vissa unga en befarad inslussning in i mer organiserad kriminalitet. Det har också talats om att de kriminella ligorna, som tar lagen i egna händer, hotar vittnen och företrädare för domstolsväsendet med mera, utgör ett hot mot rättsstaten och i slutändan även mot demokratin. Kraven på beslutsfattare och myndigheter om att något måste göras åt situationen är många och kommer från ett flertal olika håll. Olika uppfattningar om vad som är det ”egentliga” problemet samt åsikter om vad de samhälleliga interventioner man önskar få utförda bör bestå av, uttrycks i stor skala. Som så många gånger annars i sammanhang som detta är emellertid de ungas egna röster relativt få, och när ungdomar väl får komma till tals görs de inte sällan till talespersoner för stora grupper samt tilldelas specifika positioner. Läs mer

Folkbildningens viktiga utmaningar

Det är en välkänd tanke att demokrati kräver bildade medborgare. Demokrati är dock inte givet en gång för alla, utan måste ständigt reproduceras. Om vi inte gör det finns risken att demokratin går förlorad. Vi behöver också medborgare som engagerar sig i demokratiska frågor. Men ett sådant engagemang är inte heller givet utan vi måste alla fostras in i ett sådant aktivt medborgarskap. Läs mer

Folkbildningens väg till global bildning

Den nordiska folkbildningen ser olika ut i de nordiska länderna. Den bygger på olika nationella traditioner och olika former av inflytanden ifrån andra länder, till en början mest från tysk kultur. Grundtvigs främsta inspiratör var Gottfried Herder, en av romantikens förgrundsgestalter. Här är nationen genom gemensamt språk och kultur den centrala enheten för skapandet av folklig bildning, folket sett som bärare av det sant nationella. Läs mer

Har folkbildningen blivit en dinosaurie?

Jag skulle vilja börja med att berätta om ett möte i tunnelbanan när jag var minister och åkte hem från Gamla Stan mot Hökarängen där jag bor. En man kommer fram till mig och frågar om jag är kulturminister. Bor du där ute, frågade han, och jag svarade ja. Läs mer