Anna Pettersson forskar i standup’ens uttrycksmöjligheter i en kommunikativ föreställning om Framtiden, men det är inte första gången. Jag minns det som i går hur hon bröt sig ut ur ensemblen i Lars Noréns Personkrets 3:1 på Backa Teater 1997 och ställde frågan direkt till publiken:
– Skall man spela såna här föreställningar?! Mår publiken verkligen bra av det? Läs mer
Det sägs att småprat inte är svenskarnas bästa gren. Att planlöst prat sällan går hem i vårt avlånga land. Istället krävs ett klart syfte med pratet, annars får det ofta vara. Samtidigt vet vi att småpratet – eller kallpratet som det också betecknas symptomatiskt nog – är en nyckelfaktor i att skapa och upprätthålla relationer, speciellt internationella kontakter. Läs mer
Vi har alla en bild av hur vår första arbetsdag på jobbet gestaltade sig. Men Daniel Ellsbergs första fulla arbetsdag på försvarshögkvarteret Pentagon i augusti 1964 skulle gå till historien. Då inträffade nämligen Tonkinintermezzot, vilket kom att bli startskottet för upptrappningen av USA:s inblandning i Vietnam. Läs mer
Erik Åkerlinds och Hans Blomqvists arbete med Franz Kafkas Boet från 2012 glömmer man inte så lätt. Det var ett, skulle man nästan kunna säga, lekfullt arbete med nattsvart tema som den aktuella föreställningen fullföljer: studiet av den självisolerande människan som saknar tentakler för att känna av verkligheten och därför inte förmår ta rätt mått på sig själv – på omgivningen ännu mindre. Läs mer
Redan 2003 tillkännagav James Cameron att han ville filmatisera den japanska serien Battle Angel Alita, men tyvärr hamnade filmen i ”utveccklingslimbo” eftersom Cameron sedermera blev alltför upptagen med att göra filmer om smurfar i yttre rymden (läs: Avatar). Till slut lät han Robert Rodriguez ta över regissörsstolen, och efter sexton års väntan får vi äntligen se resultatet. Läs mer
En älskad mormor är död. En mormor som tog sonsonen med på turer i skog och mark, och som hade koll på flora och fauna. Vi är med den som sörjer mot slutet av den gamlas liv, när affärerna verkar ha bytt plats eller rent av flyttats undan, när räkningarna och spisens plattor glöms av. Vi är med vid begravningen och den långa mellantiden, när allting var som det skulle. Läs mer
En kvinna i medelåldern söker sanningen om den morbror hon aldrig fått träffa. Morbror heter Bruno och var tysk stridspiloten, som under det andra världskriget hamnade i ryskt fångläger i Kazakstan. Letandet fördelas på olika berättare, miljöer och stämningar, utan att för den skull vara splittrat eller tillkrånglat. Så skulle handlingen i Astrid Seebergers roman Goodbye, Bucarest kunna beskrivas i all enkelhet. Läs mer
