Tyske författaren Clemens Meyer (född 1977 och boende i Leipzig), skriver om dagens östra delar av Tyskland i noveller i samlingen De tysta satelliterna (2017), som utkommit på ellerströms. Snyggt översatt av Ebba Högström, och med förord, som möjligen borde varit ett efterord, av Måns Wadensjö. Läs mer
I ”Oceanen” låter Steve Sem-Sandberg en av upplysningens stora tänkare gå till rätta med sig själv.
Det är höst år 1765 och på ön Ile Saint-Pierre i Biennesjön i Schweiz vandrar filosofen Jean-Jacques Rousseau i skog och äng för att samla in, namnge och klassificera växter. Det linneanska systemet med sin knappologiska logik förefaller honom otillfredsställande. Han vill konstruera ett nytt system som är byggt på bilder och som inte appellerar till det logiska utan till det känslomässiga, upplevelsen av bilden ska vara som upplevelsen av blomman. Läs mer
I ”Under Ukrainas öppna himmel” vittnar ukrainska intellektuella om hur Rysslands brottsliga krig härjar deras land.
Samma dag som jag skriver den här recensionen kommer nyheten att Ryssland avser att anordna en folkomröstning i de ukrainska områdena Luhansk och Donetsk, som befinner sig under rysk ockupation, och där folk nu ska få rösta om huruvida de önskar ansluta sina territorier till Ryssland. Putin och hans anhang i Kreml tänker alltså anordna samma skendemokratiska charad som för åtta år sedan genomfördes i det ockuperade Krym. Läs mer
I den här iscensättningen utspelar sig Vildanden i husets badrum, ett kaklat rum ur någon gammal HSB-lägenhet från efterkrigstiden som får scenbilden att påminna om Peter Weiss’ Marat/Sade: ett sjukhus, lika med ett sjukt hus, slitet, blött och det man på danska kallar ’klamt’, vilket betyder äckligt obehagligt, fullt av obegripliga beteenden för att inte tala om ovälkomna gäster. Läs mer
Regissören Mellika Melouani Melani har gjort sig känd för att sticka ut med sina uppsättningar och både överraska och oroa. När hon nu tagit sig an Bedrich Smetanas komiska opera Brudköpet har hon inte sparat på krutet för att rama in den rörande kärlekshistorien i ett folkloristiskt myller av unga och gamla som firar våren i en sorts orgiastisk yra med fylla och hångel. Men det är Matilda Sterby som är den stora behållningen. Läs mer
Staffan Julén gjorde en dokumentärfilm med Svetlana Aleksijevistj, där Nobelpristagaren åker runt i Ryssland och ber dem hon möter berätta om sina erfarenheter av och tankar kring begreppet kärlek. Sedan ville Julén göra en egen film på ämnet med svenska människor, och det gjorde han också. Han intervjuade en rad personer, mest ”okända” men även en del vi känner till. Och så blev det en ny dokumentär. Av de intervjuerna har Marit Kapla nu skrivit en bok, Kärlek på svenska, (samma titel som Juléns film) där hon snidat om berättelserna så det mest liknar poesi, precis som hon gjorde i sin Augustprisbelönade debut Osebol för några år sedan. Texterna är åldersindelade, mellan Alice Staffan 87 år, och Ebba 21. Läs mer
Denna första säsong utan pandemirestriktioner duggar teaterpremiärerna tätt. Så ock inom barn- och ungdomsteatern. Regionteater Väst i Uddevalla har skapat ytterligare två turnéföreställningar på angelägna ämnen, nämligen mobbning och sex, för mellan- respektive högstadiet. Läs mer
Vad är hämnd? En på ett plan kanske enkel fråga att besvara, men samtidigt också något komplext om man räknar in alla historiska och kulturella dimensioner och perspektiv. Man skulle lätt kunna konstatera att det till stor del rör sig om ett ”primitivt” begrepp eller handlande, något dåtida. Men är inte ett lands fängelsestraff en slags hämnd, också här i Sverige? I en så kallad rättsstat har staten våldsmonopol, så i teorin får ingen annan ”hämnas” en oförrätt. Vi vet dock att det förekommer ändå, inte minst inom kriminella kretsar och i en del maffia- och ”klankulturer”. Läs mer
Vi är många som fick något ångestladdat i blick när vi såg den låga nivån på både allmänna debatten och politikernas osakliga utspel. Visst var vi väl till mans förberedda på påhopp av olika slag och visst fanns det gott om dem. Men det var inte de personliga påhoppen som bäst speglar debatten inför valet. Läs mer
Konsten att få teatern att äta sig in i verkligheten på ett adekvatare sätt än filmmediet är vad regissören, dramatikern, teaterchefen Mattias Andersson utvecklat till något av en egen genre.
Hans senaste verk, Nordic Crime, om förövare och offer, har ersatt våldsamma bilder med något av en filosofisk värdegrund. Läs mer