scenkonst

topplänk.böcker

utbildning

Foto Paul Hansen

Blir det en napoletanare i år?

Domenico – Väsen, ett familjedrama
författarfoto Bazar förlag

En ålderstigen och självupptagen kulturman sitter barnvakt åt sitt barnbarn. Oförutsedda saker händer, livsperspektiv kraschas och kastas om. Inget blir som förr. Läs mer

Som att recensera någons liv

Linda Boström Knausgård – Oktoberbarn
Författarporträtt foto Jasmin Storch.

Kan man recensera en människas liv? Frågan dyker upp när jag läst och nu skall skriva om Linda Boström Knausgårds nya bok Oktoberbarn. Jag skriver bok och inte roman, för av någon anledning känns det hela mer som besläktat med Ann Heberleins Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva, än en roman. Åtminstone inte i jämförelse med den suveräna Välkommen till Amerika. Det känns mer som en självbiografi/memoar. Om det är meningen eller om det är något hos mig och min läsning vet jag alltså inte. Läs mer

För många trivialiteter

Alba Mogensen – Hon den roliga

Spelet mellan vad som är kärlek och vad som är vänskap har stor betydelse i Alba Mogensens debutroman Hon den roliga, som kunde blivit en betydligt bättre bok om författaren haft bättre kontroll på vad som med fördel kunde lämnats osagt. Läs mer

Varför då – varför inte nu igen??

Jane Magnusson – Hasse och Tage, en kärlekshistoria, Fredrik Gertten – Push
Hasse och Tage en kärlekshistoria. Foto: Nordisk Film

Alla famlar efter var sin förklaring till Hasses och Tages måttlösa popularitet i Jane Magnussons väldigt vackra film om komikerparet och deras inbördes vänskap. Man skyller på ’tiden’, ’Palme’ – eller välfärden. Det invandrarfria Sverige, som visserligen hade haft massor av invandrare allt sedan andra världskrigets slut men trots det ’hängde ihop’.  Men ingenting duger riktigt som förklaringsmodell. Läs mer

Blåser liv i globalförfattaren Joseph Conrad

Maya Jasanoff – Gryningsvakten: Joseph Conrad i en global värld
författarfoto taget av Martin Puchner

Till leda har talats det om dagens globalisering, ofta med hänvisningen till hur unik den är. Men tittar man närmare i historieböckerna upptäcker man dock snabbt att det sena 1800-talet och fram till det tidiga 1900-talet också präglades av globalisering, av ökande handel, migration, internationella och mångkulturella kontakter. Läs mer

Hängivna i sin verkan

Filmer: 438 dagar – Amazing Grace
Bild ur 438 Dagar.

Att jämföra Martin Schibbye och Aretha Franklin kan förefalla långsökt, men det finns en förbindelselänk som har med övertygelse och inre tvång att göra. Man kan kalla det tro eller varför inte hängivelse. Läs mer

Den trista svarta svanens återkomst

Krönika: Erik Cardelús

Det är sensommar och i tidningen talas det om svarta svanar. Eller snarare rädslan för svarta svanar. För den som varken är bevandrad i ekonomi eller zoologi, betecknar den svarta svanen en ovanlighet som dyker upp när man minst anar det. Dyker upp och ställer till en massa oreda och förödelse. En obehaglig överraskning, helt enkelt. Läs mer

Lättsamt om ett tungt ämne

Beate Grimsrud – Jag föreslår att vi vaknar

Beate Grimsruds Jag föreslår att vi vaknar handlar om tillvaron som cancerpatient. Det allvarliga ämnet till trots är det en mycket rolig bok, vilket beror på Beate Grimsruds uppdrivna känsla för hur man gör litteratur av livets absurditeter. Och sådana är det gott om det gränsland mot döden där cancer behandlas med metoder som för att rädda liv blir så krävande för patienterna att deras liv sätts i fara. Läs mer

I väntans tider på klassiker och nytt

Om det kommande teateråret på Göteborgs Stadsteater och Backa Teater
Stadsteaterns salong

O´Neill, Sofokles, Beckett, Brecht, Lagerqvist och för den del också Mozart. Vad som fått Göteborgs Stadsteater till denna klassikersatsning kommande säsong tänker jag inte spekulera i. Men välkommen är den och laddar förväntningarna. För där finns ju legendariska uppsättningar att ta spjärn emot. Dessutom två urpremiärer. Läs mer

Det var en gång…
en Tarantino-film utan handling

Quentin Tarantino – Once Upon a Time... in Hollywood 
bild ur filmen

Once Upon a Time… in Hollywood visar att man visst kan koka soppa på en spik, förutsatt att man heter Quentin Tarantino; man kan emellertid fråga sig varför han valde att göra det. Läs mer