Det är något konstigt med den svenska välfärdsstaten. Länge sågs Sverige som ett föregångsland som med sin generella välfärdsmodell och sin politik för jämlikhet utgjorde ett ideal för många långt utom landets gränser. Även bostadspolitiken rönte både förundran och beundran. Sverige framstod som ett land som lyckats upplösa den eviga motsättningen mellan stat och kapital, mellan tillväxt och rättvisa. Här, till skillnad från i andra länder, behövdes varken välgörenhet eller selektiva sociala lösningar, eftersom det här fanns ett generellt trygghetssystem. I Sverige var frihet från nöd och armod en rättighet, och bidrag betalades genom skattemedel, inte genom allmosor från de bättre bemedlade. Läs mer

Sverige toppar OECD:s lista över segregerade länder och Göteborg har beskrivits som en av Europas mest segregerade städer. Boendesegregation betyder att olika grupper av människor bor åtskilda, separerade och koncentrerade på olika platser. Med olika grupper åsyftas oftast ekonomi, ålder samt nationellt och kulturellt ursprung, skillnader som har betydelse för deras förutsättningar på bostadsmarknaden. Läs mer

Sedan Alliansregeringen tillträdde har Bostadspolitiken i Sverige förändrats på ett sätt, som varit till nackdel för landets hyresgäster. Det är alldeles klart att regeringen prioriterar ägandet, bostadsrätt och egnahem, före hyresboendet. Det kommer så småningom också ett förslag om ägarlägenheter. Läs mer

Den här artikeln handlar om bostadspolitisk historia både som en bakgrund till vad som sker nu men också kopplad till en fråga om det finns något att hämta i historien som skulle kunna vara användbart idag i förhållande till bostadsbrist, för lite byggande och för få lägenheter med hyresrätt till rimliga priser. Läs mer