Underkant – nr 4 2005
Red Peter Johansson, skalman.is@home.se Läs mer
Red Peter Johansson, skalman.is@home.se Läs mer
Ännu ett praktband har sett dagens ljus. Ett som vissa skikt av befolkningen inte släpper innanför dörren (den textfokuserade), medan andra med stolthet visar upp på soffbordet (den bildglade). Detta om andra världskriget skulle kunna tillgodose bägges passion. Sidorna är många och stora och ger stort utrymme åt både text och bild. Läs mer
Under våren 2003 deltog det svenska golfproffset Annika Sörenstam i en tävling på den manliga golftouren i USA. Hennes satsning höll förvisso inte förbi kvaltävlingen, men hennes okonventionella beslut att utmana de manliga golfarna, och den debatt som uppstod i kölvattnet av detta, gav ändå en hel del att fundera över när det gäller förhållandet mellan manlig och kvinnlig idrott och synen på manliga och kvinnliga idrottare. Läs mer
Denna dag, den 29 augusti 2005, demonstrerar en liten grupp människor i Brunnsparken i Göteborg. De har spänt upp en banderoll med texten Communist Youth Organization, och av flygblad de delar ut framgår att demonstrationen riktar sig mot det politiska, religiösa och sexuella förtrycket i Iran. Från en burkig musikanläggning ackompanjeras demonstrationen av toner, och inuti mitt huvud nynnar jag med: ”…speaking words of wisdom, let it be…”. Beatles förstås, och jag tror inte det är möjligt att förstå hur kommunism, sexuell frigörelse och musik som förutsätter en superkapitalistisk musikindustri kan föras samman i en manifestation mot förtryck på det här sättet utan att förhålla sig till vad sextiotalets polyfoni av musik, politik, religion och livsstilsförändringar betytt för det samhälle och den kultur som vi lever i nu. Läs mer
De hemlösa får bära bördan av den övriga befolkningens oförmåga. De släpar runt på andras rädslor för att inte lyckas här i livet. Det är en tung börda att se hur människor dom möter tänker: ”Jag vill inte bli som en sån där.” Läs mer
En eller två folkvalda och beskattande kommunala nivåer? När frågan ställs i Norden har frågeställaren vanligtvis en implicit utgångspunkt: Om någon av de existerande nivåerna ska stryka på foten är det den regionala som är mindre nödvändig. Finland står i den nordiska debatten som ett exempel på att en ennivåstruktur, där bara primärkommunerna har beskattningsrätt och folkvalda organ, kan klara av uppgifter som sjukvård, gymnasieutbildning och regional utvecklingspolitik. Det finns en regional nivå, men den byggs upp underifrån. Läs mer