Den mest älskade och spelade lockas det med, när Göteborgsoperan sätter upp Verdis opera La Traviata igen efter nära tio år sedan sist. Om älskad kan likställas med lättlyssnad, att stundom få benen att vilja dansa och handla om förbjuden kärlek och en fördömande borgerlighet så är det lätt att hålla med och dessvärre känna vittring av samtid också i dessa dagar. Läs mer
Det var som om Göteborgs innerstad drog en lättnadens suck efter det att Dans- och teaterfestival, kulturkalas med publikdragande musik på Götaplatsen hade gjort sitt allt medan teatrarnas ordinarie repertoarer legat i startgroparna. Hos mig dröjer ännu kvar den märkliga upplevelsen att som avslutning på det hela ha upplevt en föreställning, ”Evangeliet enligt Jesus, Queen of Heaven”, utformad likt en liturgisk ceremoni runt ett avlångt bord i Kristallsalen på Stora Teatern med en skådespelare, Emilia Larsdotter, i högsätet i rollen som en queer Jesus. Frågan är hur detta verk om kärlek, acceptans och identitet ska utformas i Göteborgs Domkyrka, dit det inbjudits att uppträda. Läs mer
Göteborgs Dans- och Teaterfestival avslutar i helgen sitt generösa utbud av gästande föreställningar, som visat sig ha hög konstnärlig halt såväl ute som inne, däribland ett dramatiskt konstverk på Stadsteatern och en riktig rysare på Backa Teater. Återstår lördagens dans med mytologiskt tema på Lorensbergsteatern och finalen på Stora Teatern med Evangeliet enligt Jesus … Läs mer
Nog kan man kalla det en rivstart alltid, invigningen av Göteborgs Dans och Teaterfestival, som det ”fönster mot världen” den vill framstå som. Fenomenala artister från Frankrike både inne och ute på Götaplatsen och från Peru en alldeles unik Hamlet på Folkteatern. På Stadsteaterns stora scen imponerade, roade, oroade och charmade den åttahövdade ensemblen Cirque le Roux med en hisnande uppvisning i nycirkusens anda varpå vid mörkrets inträde Götaplatsen fylldes med publik på spaning uppåt mot en spektakulär flygande föreställning av en annan åttahövdad ensemble, Ariel. Läs mer
Ett val i vardande ger sig inte omedelbart till känna i teatrarnas repertoarer i Göteborg. Det är snarare inom bildkonsten som det politiska klimatet tycks ha sina uttolkare. Konstscenen 3e Våningen och en liten konsthall i Majorna, Godhems Konsthall, har visat bilder med politisk laddning, i ena fallet ett urval klassisk affischkonst, i andra fallet samtidskommenterande bilder, som blivit till en svårslagen satirbok, ”Tidötiden – 2022-2026 – en historia om Sverige”, av föreningen Tecknaruppropet med imponerande bildkonst av bortemot hundra och texter av sjutton medverkande. Läs mer
Den fenomenala skådeplatsen Stallebrottet på Bohus Malmön har haft premiär på ännu en föreställning baserad på en av William Shakespeares många alster. Efter fjolårets Stormen gäller nu En Midsommarnattsdröm. Men glöm sagans magi och poesi för här gäller nutida västkustbetonad lokalpatriotism med en komprimerad handling förlagd till campingplats på ö i stället för trolsk skog utanför Aten med skådespelare som med oerhörd energi i gällt tonläge gestaltar de medverkande i denna förväxlingskomedi där det gäller att rätta till kärleksförhållandena. Så nog blir det kaotiskt! Läs mer
Det skulle ta 20 år för danskonsten att som teatern få sig tillägnad en egen internationell dag. Så sedan 1982 firas varje år den 29 april dansen som konstform som en av Förenta Nationernas Internationella dagar, ett datum valt efter födelsedagen för en förnyare av balettkonsten, Jean Georges Noverres, 1727–1810. Mycket har hänt sedan dess, förnyelse tycks pågå ständigt, både inom den klassiska och den fria danskonsten. Nyligen var 50-årsjubilerande Efva Lilja på gästspel på scenen Atalante. För det är där och på scenen 3:e våningen som de frilansande dansarna vanligtvis framträder i Väst med en länk också till Vitlycke – Centre for Performing Arts. Ännu några gästspel för våren stundar, medan institutionerna, Göteborgsoperans världsberömda danskompani turnerar utrikes och Regionteater Väst Dans i Borås byter ledare till hösten, då Martin Forsberg tillträder som ny konstnärlig chef den 1 augusti. Läs mer
Ett europeiskt ”toppmöte” i Göteborg, betydligt fridsammare än det för 25 år sedan, som blivit teaterpjäs på Göteborgs stadsteater, äger i dagarna rum på nämnda teater för att diskutera hälsan och motståndskraften hos europeiska teatrar ”i ett föränderligt politiskt landskap”. Den i grunden gemytliga stämningen saknade alltså inte tungt allvar inför att allt starkare politiska högervindar i Europa riskerar underminera demokratiska system och hota konstens frihet. Oro uttrycktes för vad höstens svenska val kan få för konsekvenser. Läs mer
Den som söker ska finna! Apropå frågan om klassiker så har Backa Teater väckt liv i en svensk pjäs som hade urpremiär på Unga Dramaten Elverket 2011 men först nu hittat fram till Göteborg. Martina Montelius pjäs ”Mira går genom rummen …” visar sig vara en suverän kandidat till blivande klassiker. För även om ingenting kan slå den olympiska gudafamiljen i snåriga relationer så kan svåra frågor uppstå i vår skilsmässotäta era om hur separationer drabbar och hur en familj definieras. Läs mer
Det finns hopp! Både för nyskriven opera och för barnteater med kraft att bli ”klassiker”. Detta bekräftat efter att inom ett dygn på scenerna Atalante och Backa Teater i Göteborg både skrattat och lidit över människans, stor som liten, oändliga förmåga eller oförmåga att manövrera i en förvirrande verklighet. Först till en exklusiv relationskomedi som kammaroperan ”Vart tog alla vettiga heterokarlar vägen?” Läs mer