scenkonst

topplänk.böcker

Nästa stora deckargenombrott?

Vem är ond och vem är god? Kan man se det vid en första anblick eller finns det ens alltid tydliga skillnader mellan dessa ytterligheter? Ett krig sätter djupa spår hos alla inblandade och konflikten lever vidare långt efter det att de officiella fredsfördragen undertecknats. I den femte boken om kriminalinspektör Elina Wiik vävs mord i Sverige ihop med mord i Italien och i gränslandet mellan Serbien och Kroatien. Läs mer

Hur vill den kreativa klassen bo?

Två tendenser i boendet står till stor del emot varandra. Den dominerande handlar alltmer om att se bostaden som en källa till ekonomiska vinster. Den andra handlar om att tillförsäkra sig kulturella värden i boendet. Senmodernt mot kreativt. Hur kommer vår syn på boendet att förändras? Läs mer

Är boendeinflytande ett lyft för hyresrätten?

Den egna bostaden är för de allra flesta ett hem som förknippas med det mest intima i tillva-ron. Lägenheten är därför också något som i hög grad engagerar i stort sett alla hyresgäster. Att kunna forma denna plats efter egna behov och personliga önskemål upplevs nästan alltid som mycket angeläget. Samtliga hyresgäster kan därför förväntas vara aktivt intresserade av ett långt utvecklat inflytande över lägenhetens utformning och underhåll. Läs mer

Stärkt hyresrätt kräver hårt arbete

Hur kan vi som hyresgäster påverka vårt boende? Tänk om alla och inte bara några få blir tillfrågade om hur de skulle vilja ha sitt boende. Det skulle kräva att folk engagerar sig och en hel del arbete för alla. Läs mer

Alltför stort fokus på regiongränser

Mycket av diskussionerna om Ansvarskommitténs slutbetänkande har, liksom tidigare rapporter, kommit att handla om de territoriella gränserna istället för den faktiska politiken. Med tanke på att beslut om vilka sakområden som ska hanteras på vilken nivå kan innebära mycket större förändringar i den förda politiken och därmed för medborgarna, kan det tyckas märkligt att så lite av diskussionerna hittills har handlat om vilka politiska sakfrågor som bör hanteras av lokal, regional, respektive nationell nivå – eller för delen på europeisk nivå? Läs mer

Marknadsekonomin som segregationsmotor

Hur dyrt är det att bo i villa, bostadsrätt och hyresrätt? Den frågan är laddad och leder inte sällan till meningsskiljaktigheter, men det är heller inte helt enkelt att jämföra. Hyr man en lägenhet har man oftast en viss grad av service inbakad i priset, medan en villaägare kanske bara har sophämtning som extra service. Men det betyder inte att det är ointressant att försöka göra en jämförelse. Läs mer

Under huden på olika boendeformer

En tidig morgon sätter jag mig i bilkooperativets relativt nya Toyota Corolla för att köra från Göteborg till Landskrona och intervjua Sven Bergenstråhle, som är utredare på Hyresgästföreningen. Det snöar lite lätt men vägarna är fortfarande ganska bra om man inte kör för fort. Halvvägs till Kungsbacka står trafiken stilla på motorvägen in mot Göteborg. Resten av sträckan mot Kungsbacka rör sig trafiken med måttlig fart. Är detta priset för att bo i Kungsbacka, undrar jag? Läs mer

Har vi råd att sälja ut allmännyttan?

Att bo är grundläggande för alla. I grunden handlade det om ett ”tak över huvudet”, ett skydd mot ett hårt klimat och ovälkomna besökare. Men det handlar om mycket mer. I ett bra hem skall vi kunna trivas och utvecklas i tillsammans med den familj eller grupp man frivilligt valt. Livet hemma skall stå i ett friskt och öppet samspel med det omgivande samhället. En bostad skall fungera som ett led iu ett hållbart samhälle. Det skall finnas bostäder med olika rumsliga och arkitektoniska kvaliteter för att passa olika behov och livsstilar. Läs mer

Rättvisa villkor ger hyresrätten en framtid

Hyresrätten har en viktig roll för bostadsförsörjningen till nytta och glädje för både individer, samhälle och näringsliv. För att hyresrätten ska kunna fylla sin roll krävs det att den vänder sig till och efterfrågas av alla grupper i samhället. Läs mer

Har förorternas hyresrätter någon chans?

De förorter som byggdes från c:a 1960 till 1975 – med det s.k miljonprogrammet under de sista 10 åren – kom relativt snart att kritiseras och uppfattas som problematiska. I början av sjuttiotalet stod en hel del lägenheter tomma, inte minst därför att inflation och ränteavdrag gjort småhusägandet attraktivt. I Göteborg bidrog varvskrisen till den negativa utvecklingen. Bilder av storskaliga hus från förorter som Hammarkullen i Göteborg och Rosengård i Malmö fick illustrera situationen och förortsfrågan blev under några år en av de stora debattfrågorna i samhället. Läs mer