Om spänningen mellan en lärares olika roller
Ämnet som i lärarutbildningen benämndes – Muntlig framställning – hade tidigare anförtrotts en skådespelare. Han hade rullat på ärren och väst på essen. Läs mer
Lärarroll i förändring
Jag utbildades till ämneslärare på ”provårens” tid, i början av 1950–talet på ett av Göteborgs statusläroverk, Hvitfeldtska. ”Att gå provår” var då detsamma som att utbilda sig till lärare inom läroverken, dvs. för undervisning i realskola och gymnasium. Läs mer
Nr 1 2000 – Den sköna konsten att
Nr 1 2000 – Den sköna konsten att
ALBA NR 1 26 JANUARI 2000
Samtidigt som vi sägs vara på väg in i kunskapssamhället, finns
flera undersökningar som visar på ett minskat läsande. Det gäller alla
skikt i samhället. Allra minst läser männen. Vad får det för
konsekvenser? Hur går det med demokratin?
CECILIA MALMSTRÖM
TANKAR I EU-PARLAMENTET
Läs mer
Läser vi böcker i framtide Läs mer
Nr 7 1999 – Demokrati på annat sätt
Nr 7 1999 – Demokrati på annat sätt
ALBA NR 7 – 8 DECEMBER 1999
De politiska partierna tappar medlemmar. Betyder detta att demokratin
har hamnat i kris? Demokratiutredningen presenterar snart sina förslag
och parlamentarismen blir naturligtvis ett centralt tema. Samtidigt rör
det sig i folkdjupet med aktiviteter som ritar upp ett nytt politiskt
landskap. Vi har låtit några av dem Läs mer
Nr 6 1999 – Integration
Nr 6 1999 – Integration
ALBA NR 6 – 20 OKTOBER 1999
I Göteborg finns en anonym storstad, en av landets största städer.
130.000 människor med invandrarbakgrund – 23 procent av befolkningen. En
belastning som borde kunna vara en resurs. Men under tio år har
klyftorna i Göteborg bara blivit allt större. Det handlar om stadens
överlevnad. Inte bara i Angered och Biskopsgårde Läs mer
Nr 5 1999 – Mötesplatser
Nr 5 1999 – Mötesplatser
ALBA NR 5 – 8 SEPTEMBER 1999
Att skiljas är att dö en smula. Och att mötas är att leva lite grand.
Möten är livsviktiga för oss flockdjur. Vi söker oss till varandra och i
mötet kan vad som helst hända.
Men var ses vi? I hemmet? Ute på gatan? Eller i en mer abstrakt
verklighet?
SIRI REUTERSTRAND
VAR SKA VI TRÄFFAS?
Läs mer
Det privata rummet är Läs mer
Nr 4 1999 – Utbildning
Nr 4 1999 – Utbildning
ALBA NR 4 – 9 JUNI 1999
Skolan. Himmel och helvete. Kunskap och kritiskt tänkande eller bara
ett knäckt självförtroende. Alla har vi varit tvugna att ta oss igenom
en utbildning. En del har utsatts för pedagogiska experiment och
eftersom vi bara fick gå i skolan en gång så var det de som blev just
vår skoltid. Och blev det bättre på högskolan? En sak Läs mer
Nr 3 1999 – Kontroversiell konst
Nr 3 1999 – Kontroversiell konst
ALBA NR 3 – 21 APRIL 1999
Konst skapar direktkontakt med vårt undermedvetna och rör upp sinnena
utan att vi vet varför. Det kan vara Aronssons ”likkista” på Stortorget
i Örebro eller graffitti på husväggarna i det egna bostadsområdet.
Ibland blir det handgripliga demonstrationer, som mot utställningen Ecce
Homo i Norrköping nyligen Läs mer
Nr 2 1999 – Uppfostran
Nr 2 1999 – Uppfostran
ALBA NR 2 – 3 MARS 1999
Starten är olika. Några föds rika, några föds fattiga. Dessutom har vi
olika gener att släpa på. Därefter tycks livet vara ett enda långt
ankrace. Vi utsätts för påverkan från vaggan till graven.
SIRI REUTERSTRAND
DET ÄR JAG SOM STÅR ANSVARIG!
Läs mer
Sextio- och sjuttiotalets
föräldrar ville lirka sina barn genom barndo Läs mer
Nr 1 1999 – Dubbelmoral
Nr 1 1999 – Dubbelmoral
ALBA NR 1 – 13 JAN 1999
Den drabbar oss alla. Med mer eller mindre allvarliga konsekvenser.
Dubbelmoral. Värst blir den när den används av eliten. Ingen nämnd och
ingen glömd.
LEIF WILEHAG
VARDE DUBBELMORAL
Läs mer
Moralen börjar med religionen, menar de flesta. Och utan moral finns
ingen dubbelmoral. Vi vrider och slingrar oss för att anpassa oss till
Läs mer