Del 2. Det skulle dröja nio år innan juridikens kvarnar malt färdigt och rättegången mot de ansvariga för massakern i Oradour kunde börja. Den inleddes i januari 1953 vid militärdomstolen i Bordeaux. Merparten av de åtalade var osannolikt nog fransmän från regionen Alsace (på tyska Elsass). Hur kunde det komma sig? Och vilka konsekvenser fick det? Läs mer
Del 3. Åtskilliga böcker och filmer har skildrat de allierades landstigning i Normandie och den är väl känd för en svensk publik. Men det finns andra händelser från krigsskådeplatserna i Frankrike som är mindre kända. Dramat på Vercorsmassivet skulle bli en av den franska motståndsrörelsens mest mytomspunna händelser. Där skulle besinningslösa grymheter begås, och den franska motståndskampen sluta i gränslös tragedi. Läs mer
Del 4. I bokens sista kapitel gör Ashdown en analys av händelserna på Vercors. Inledningsvis försöker han förklara varför Plan Montagnards sjösattes. Planen hade i sig en idé som innehöll kamp för ära och upprättelse. Frankrikes förödmjukande nederlag från maj 1940 skulle tvättas bort genom en hjältemodig motståndskamp. Läs mer
Del 5. Det är september 2016 och morgonen uppe på Vercors är härlig. Solen är på väg upp över platåns höga bergssidor. Efter kort promenad från vårt hotell ser vi en skolklass vid ett av byns minnesmärken över dem som för drygt 70 år sedan förlorade sina liv under den tyska straffexpeditionen mot människorna på Vercors. Vad upplevde de franska skoleleverna av det som hänt där vid den kringbyggda gårdsplanen? Läs mer
Del 6. Den som besöker Vercors och letar efter minnesmärken och museer kommer inte att bli besviken. Det finns åtskilliga! En av dem som deltog i motståndskampen uppe på högplatån hette Joseph La Picirella och var född 1924. Endast 20 år gammal gick han med i maquisen. Efter kriget bosatte han sig på Vercors och började samla på olika föremål som kunde knytas till motståndskampen och maquisarderna Läs mer
Intersektionalitet heter det visst på akademisk jargong, det banala faktumet att människor är mångsidiga och varken kan och bör reduceras till en identitet. För vi har alla en massa identiteter, tillhörigheter och sprickor, en mångfald aspekter som gör oss till just människor och vi befinner oss i ett rörligt samhälle. Läs mer
En solitär gammal mans tankar, funderingar och svårmod. Så skulle man kunna beskriva denna dagbok nummer två av Ulf Lundell. Han målar sina tavlor, promenerar i omgivningarna, känner tomheten efter skilsmässan, okynnesdricker ibland och kommenterar världshändelserna han läser om och ser på TV. Läs mer
Om historien om Nya Karolinska sjukhuset varit fiktion skulle man utan tvekan betrakta den som en tragedi, som liksom alla tragedier kräver dödsoffer efter att ha inletts med den grundläggande komponent som heter högmod. För högmodet i detta fall står ett antal i vårdfrågor inkompetenta och ideologiskt förblindade borgerliga landstings/regionpolitiker i Stockholm. Läs mer
