Faktaspäckad kulturhistoria
Efter Snow väntar Lemons – prisade pjäser på GEST

GEST är teatern som tar den ena efter den andra av nyskrivna prisade pjäser från London för att bjuda Göteborgspubliken teater på engelska. Höstens bejublade uppsättning av A Hundred Words for Snow av Tatty Hennessy har haft nypremiär med ny skådespelare och erbjuds under 2024 som uppsökande föreställning för främst skolor men passar definitivt också för en ordinär vuxenpublik. På hemmascenen väntar en ny prisbelönt pjäs på premiär. Läs mer
När livet tonar ut

Bo är åttinio. Han bor ensam med sin hund Sixten, frun har sedan tre år varit på ett demensboende och relationen med sonen Hans knorrar en del som den egentligen alltid gjort. Men mot slutet av sitt liv börjar han känna att han vill reda ut den relationen, få till någon form av försoning. Läs mer
Dakota Johnson som nät(t)roll
Fullfjädrat teateräventyr samt fotbollsnostalgi

För fotbollsnördar och fredsivrare torde Göteborgs stadsteaters Änglarna, finns dom? bli till en rejäl, om än lite rörig, nostalgitripp medan de mer filosofiskt lagda får slå knut på tänkandet inför Backa Teaters pjäs Odysséen, som blivit till ett enastående både roligt, vackert och tankeväckande sceniskt allkonstverk om äventyr, gudamakt, list och hemlängtan. Läs mer
DÖD ELLER LEVANDE, NU ELLER DÅ, SANN ELLER FALSK? En mångfald mänskliga teman under årets filmfestival i Göteborg

Det är något som återkommer i film efter film, helt från inledningens norska Hanteringen av odöda (Thea Hvistendahl), där närstående ovälkommet dyker upp, för att inte säga spökar, i de levandes sinnen, stannar kvar som obesvarade gåtor, rentav zombier, det är otäckt och tonen är anslagen: död eller levande, natt som dag, du kan aldrig känna dig helt säker – krig eller fred, vilken tid lever vi i och vilken tid har vi längesedan passerat? ’Man kan inte dö före sin tid och inte dö när ens tid kommer’, som en replik faller. Läs mer
Litterära återbesök i Wien speglar samtiden

Lite av en slump som allt mer börjat se ut som en tanke har jag de sista åren gång efter annan hamnat i diktens Wien. Alltså det idag närmast mytiska Wien, tiden mellan kejsardömet Österrike-Ungern och andra världskrigets efterdyningar. En period som gjort att nutidens blick givit den gamla kejsarstaden ett nostalgiskt skimmer utanpå det mesta. Ett drömt sceneri som passar bra för romantiska Habsburgsreaktionärer och nostalgiska secessionsesteter med arkitektupprorstendenser. Men också för deprimerade människorättsvurmare vilka förtvivlar över samtidens likheter med nittonhundratalets första Centraleuropeiska decennier. Läs mer
Välgjort och lekfullt om livets tuffa villkor
Att söka ett främmande hem

Ett spöke är enligt wikipedia ”en avliden persons ande, själ eller immateriella skuggbild. […] Det har gjorts otaliga tester och experiment av fenomenet och flera vittnesrapporter tas fortfarande emot världen över, men det finns inga vetenskapliga bevis för spökens existens.” Ett annat ord för spöke är hemsökelse. Jag dras till det ordet eftersom det innehåller två spännande led: Hemmet och Sökandet. Det är någon eller något som söker ett hem. Hemmet kan vara (via Freuds heimlich-ungeimlich-kuslighet) hemskt – och hemligt. Men också platsen där man kan vara. Sökandet efter detta är kanske vad döden går ut på, eller livet, eller båda, i en logik där det ena inte kan separeras från det andra, där det smälter samman, där det hemlika blir hemligt och oklart och slutligen främmande. För vad om hemmet är befolkat av främlingar? Vore det en mardröm, eller en utopi? Läs mer